Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för deltagare med funktionsnedsättning

Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.

Senast uppdaterad:

I rapporten Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utgår forskarna från deltagarnas, lärarnas och rektorernas perspektiv. Alla grupperna betonar hur viktigt det är att folkhögskolan har förmågan att möta varje individ individuellt, något som innebär mindre stress än i andra skolformer. Deltagarna beskriver att de trivs och känner sig trygga på folkhögskolan. Undervisningen är anpassad utifrån deras individuella behov med tydliga strukturer och förutsägbarhet i undervisningen.

– Folkhögskola är en väldigt bra miljö för de här personerna, de flesta beskriver att de blir väldigt bra bemötta och får en möjlighet att komma tillbaka, säger Martin Hugo, en av forskarna bakom studien och lektor i pedagogik vid Jönköping University.

Det lyfts också fram att många folkhögskolor har internat och att detta är positivt för den personliga utvecklingen. Att man bor på skolan bidrar dessutom till att skolan har bra förutsättningar att ta ett helhetsgrepp kring deltagarnas utveckling. Genom att se och förstå individens hela sammanhang får folkhögskolan till ett lärande som bidrar till att individen växer.

Forskarna som har skrivit rapporten är Martin Hugo, Joel Hedegaard och Cecilia Bjursell. Den publiceras av Encell som är ett nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande, inrättat 2001 på initiativ av regeringen. Martin Hugo presenterade forskningen på ett seminarium som Folkbildningsrådet arrangerade i Almedalen 2018.