Ny avhandling om folkbildningens bidrag till samhällets digitalisering

Folkbildningen har varit en nyckelspelare i att föra den digitala utvecklingen framåt, men folkbildningen har också varit viktigt för att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Senast uppdaterad:

I januari la Lina Rahm fram sin avhandling Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande på Linköpings universitet. I den undersöker hon folkbildningens förhållande till samhällets digitalisering.

– Folkbildning har sedan 1950-talet bidragit till att Sverige nu är ett av världens mest digitaliserade samhällen, berättar Lina Rahm. Folkbildning och vuxenutbildning har historiskt tillskrivits en stor roll för den svenska datapolitiken men folkbildning har också varit en mycket viktig aktör för att problematisera datoriseringen och forma alternativa lösningar.

I takt med att digitaliseringen ökar så förutsätts digital kompentens i allt större utsträckning. Den tekniska utvecklingen möjliggör delaktighet och innanförskap men risken ökar samtidigt för utanförskap när kunskapen inte finns. Inom folkbildningen sker idag ett stort arbete för att överbrygga digitaliseringsglappet. Ovana personer kan få praktisk hjälp i att använda sin dator och mobil, och med detta minskar avståndet till ett allt mer digitalt samhälle. Inom folkbildningen möts människor också för att samtala om och förstå utveckling som sker och hur den påverkar såväl individer som grupper i samhället.

– Förhoppningen kring att utbildning ska lösa problem och realisera förhoppningar med den teknologiska utvecklingen gör att folkbildningen har varit och är ett mycket viktigt redskap i den svenska digitaliseringen, avslutar Lina Rahm.