Folkhögskolor

Senast uppdaterad: 2017-08-10

Den svenska folkhögskolan är en unik utbildningsform. Folkhögskolan riktar sig till vuxna och kombinerar begreppen bildning och utbildning. Det finns över 150 folkhögskolor runt om i landet och de har både långa och korta kurser.

De första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Mellan 1991 och 2016 har antalet folkhögskolor ökat från 127 till 154 stycken. Utöver de 154 folkhögskolorna finns det ungefär lika många filialer.

Det finns allmänna kurser på grundskolenivå och gymnasienivå som kan ge behörighet till vidare studier. Det finns särskilda kurser antingen inriktade mot olika intresseområden eller olika målgrupper. Det finns också särskilda kurser som är yrkesutbildningar både på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå. Därutöver finns en mångfald av korta kurser utifrån respektive folkhögskolas profil och kompetens. Det finns en folkhögskolekurs för alla - oavsett bakgrund och behov.

Undervisningen på folkhögskola är avgiftsfri och folkhögskolekurser berättigar till statligt studiestöd.

Redan tidigt kom folkhögskolorna att finansieras med offentliga medel i form av en kombination av statsbidrag, ursprungligen avsett för löner, samt landstingsbidrag, avsett främst för fastigheter. Undervisningen har samtidigt varit lagstadgat avgiftsfri för de studerande.

Folkhögskolan har sedan starten varit ett accepterat komplement till det ordinarie utbildningssystemet - ursprungligen folkskolan och i modern tid grund- och gymnasieskolan. Från folkhögskolan har de studerande kunnat gå vidare till högre studier. Folkhögskolorna har dessutom kunnat erbjuda egna yrkesutbildningar och en mängd estetiska utbildningar. För civilsamhällets organisationer har folkhögskolorna spelat en viktig roll i den demokratiska skolningen av generationer av medlemmar.