Etik och gränsdragning

Senast uppdaterad: 2017-02-08

Sedan våren 2013 har Folkbildningsrådet förstärkt sitt arbete med etik- och gränsdragningsfrågor för folkhögskolan.

När Folkbildningsrådets bildades 1991 försvann regelstyrningen kring hur folkhögskolorna fick använda statsbidraget. Istället infördes principen om självförvaltning och folkhögskolorna fick en stor frihet att själva utforma sin verksamhet. 

Systemet med självförvaltning bygger på förtroende och tillit till varje folkhögskolas styrelse som ansvarar för verksamheten. De behöver därför ha en god kännedom om vad en folkhögskola är, dess uppgifter och ett etiskt förhållningssätt och ansvarstagande för hur man använder statsbidraget.  

Som stöd till etik- och gränsdragningsarbetet finns en referensgrupp med tio ledamöter, varav SKL har tre representanter och RIO sju stycken. Gruppen har två heldagsmöten per termin och behandlar aktuella etik- och gränsdragningsfrågor, Exempel på uppgifter som faller under etik- och gränsdragningsfrågor på folkhögskolan: 

  • följa upp frågor om verksamheten på folkhögskolor efter tips, medieexponering eller efter resultat av egna iakttagelser, 
  • att bidra till förtydligande av kriterier och statsbidragsvillkor, 
  • att göra specialgranskningar av vissa aspekter 
  • att bidra till mer kunskap om etik och gränsdragning i verksamheten 

Utgångspunkterna för arbetet med etik och gränsdragning vilar på följande: 

  • Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen 
  • Riktlinjerna från medlemsorganisationerna till Folkbildningsrådet 
  • Regeringens årliga riktlinjer till Folkbildningsrådet 
  • Statsbidragsvillkor för studieförbund och folkhögskolor 
  • Folkbildningens Vägval & Vilja 

Riktlinjer om etik och gränsdragning

Den 12 december 2016 beslutade Folkbildningsrådets styrelse om nya riktlinjer för arbetet med etik och gränsdragning på studieförbund respektive folkhögskolor.