Vad är en folkhögskola?

Senast uppdaterad: 2017-02-08

Det finns 154 folkhögskolor runt om i landet. 112 av dem drivs av folkrörelser eller andra organisationer. Övriga folkhögskolor drivs av regioner/landsting (41) eller kommuner (1).

Folkhögskolan är en utbildningsform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden:

  • Allmän kurs (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux på olika nivåer 
  • Särskilda kurser, profilerade mot ett särskilt intresse
  • Särskilda kurser, yrkesutbildningar
  • Distanskurser
  • Kortkurser, framför allt sommarkurser

Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna.

Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Universitets- och högskolerådet kan allmän kurs ge behörighet till högskolestudier och genom överenskommelse med Myndigheten för yrkeshögskolan kan allmän kurs ge behörighet till yrkeshögskolestudier.

Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och landstingsbidrag. De studerande får studiestöd genom CSN.