2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden!

Senast uppdaterad: 2016-06-16

Folkbildningsrådet redovisar här synpunkter på de förslag i rubricerat betänkande som vi bedömer berör förutsättningarna för folkbildningsverksamheten. Vi har valt att komplettera remissyttrandet med aspekter på folkbildningens betydelse för den demokratiska utvecklingen eftersom detta perspektiv praktiskt taget saknas i betänkandet.

Demokratiutredningen tillsattes av regeringen 2014 för att bland annat utreda hur engagemang och delaktighet i det politiska beslutsfattandet kan stärkas. Utredningens slutbetänkande Låt fler forma framtiden! presenterades i januari i år.

I remissvaret har Folkbildningsrådet valt att komplettera regeringens utredning med aspekter på folkbildningens betydelse för den demokratiska utvecklingen eftersom detta perspektiv praktiskt taget saknas i betänkandet.

”Det råder politisk samsyn om att folkbildningen har utgjort och utgör en väsentlig del i den demokratiska infrastrukturen i Sverige. Mot denna bakgrund är folkbildningens osynlighet i föreliggande betänkande beklaglig och svår att förstå” skriver Folkbildningsrådet.

Studieförbund och folkhögskolor utgör en nationell och lokal arena där mer än 1 miljon människor utvecklar sitt samhällsengagemang och sitt kulturintresse under demokratiska former för lärande och samtal.

”Ett demokratiskt samhälle förutsätter gemenskap och social sammanhållning. Det bygger på att människor respekterar och litar på varandra och delar grundläggande värderingar. För att kunna bidra till att stärka och utveckla demokratin behöver folkbildningen därför finnas i hela landet och samla många deltagare – med olika bakgrund, förutsättningar och erfarenheter” skriver Folkbildningsrådet.

Kontrasten ifråga om synen på folkbildningens betydelse för demokratin jämfört med den tidigare demokratiutredningens slutbetänkande (SOU 2000:1) är slående, konstateras i remissvaret.