Studie av Ibn Rushd presenteras i höst

Folkbildningsrådet har gett professor Erik Amnå i uppdrag att göra en särskild studie av det muslimska studieförbundet Ibn Rushds verksamhet. Erik Amnå träffade den 22 maj Folkbildningsrådets styrelse för en första presentation av resultaten från studien.

Senast uppdaterad:

Studieförbundet Ibn Rushds verksamhet har på senare tid blivit ifrågasatt utifrån en demokratisk värdegrund. Folkbildningsrådet gav därför hösten 2018 Erik Amnå i uppdrag att utreda Ibn Rushds verksamhet i förhållande till villkoren för statsbidraget och det så kallade demokrativillkoret.

Studieförbunden ska enligt Folkbildningsrådets villkor förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar och får inte bedriva eller främja antidemokratisk verksamhet.

Erik Amnå är professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet. Han har bland annat varit huvudsekreterare i den statliga Demokratiutredningen 1997–2000 och utrett förutsättningarna för en statligt organiserad Imamutbildning i Sverige. Han har också varit förbundsordförande i Studieförbundet Bilda.

Erik Amnå, hur går det med studien?
Vi har presenterat vårt utkast till rapport och ska återkomma den 4 september med slutrapporten.

Stödet till Ibn Rushd har varit omdiskuterat hur har det påverkat ert arbete?
Det var därför Folkbildningsrådet initierade utredningen. Intresset för våra studier är också stort, från många och olika håll.

Hur förhåller sig er studie till andra pågående utredningar som till exempel demokrativillkorsutredningen?
Båda gäller statens stöd till demokratiarbete. Men vår handlar om folkbildning. Det är en alldeles särskild form för att stödja ett demokratiarbete. Det behöver inte vara entydigt färdiga projekt. Det är en öppnare stödform även till sådant som kan befinna sig i utveckling. En större öppenhet ifråga om argumentation, bildning och sökande där möten mellan motsatta ståndpunkter måste ingå. Att låta företrädare för olika uppfattningar samtala är en av huvudpoängerna med en fri folkbildning. I jämförelse med annat offentligt demokratistöd är folkbildning därför ett högriskprojekt.

Hur ser du på den större diskussion som pågår om samhällets stöd till det civila samhället?
Statens myndigheter präglas för närvarande av en påfallande ambivalens till Ibn Rushd. Det kan skapa osäkerhet och rädsla i civilsamhället. Kanske är det bra att man påminns om att staten har sina syften, som inte nödvändigtvis sammanfaller med organisationernas. De får göra ett val.

---

Folkbildningsrådet kommer att diskutera studien av Ibn Rushd på ett seminarium i Almedalen. Vi kommer då att tala om demokratins gränser och stödet till folkbildningen och det civila samhället. Seminariet hålls i Ideella trädgården i Almedalen tisdagen den 2 juli kl.12.30 och kommer att kunna ses i efterhand på vår webbplats.

Rapporten om Ibn Rushd kommer att publiceras hösten 2019.