Studiecirklar stärker utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden

Att delta i en studiecirkel kan stärka människors förutsättningar på arbetsmarknaden. Sambandet är särskilt tydligt bland cirkeldeltagare som är utrikes födda och har kort utbildning.

Senast uppdaterad:

Det framgår av rapporten "Cirkeldeltagares vägar till arbetsmarknaden" som forskare från Internationella Handelshögskolan i Jönköping skrivit på uppdrag av Folkbildningsrådet.

– Att bereda deltagarna en väg till arbetsmarknaden och på så sätt motverka det utanförskap som riskerar att drabba den som står utanför arbetslivet, är ytterligare ett exempel på hur folkbildningen fungerar som ett kitt som stärker och utvecklar demokratin, säger Maria Graner, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

Förutom att undersöka hur studiecirkeldeltagande påverkar möjligheten att gå från arbetslöshet till sysselsättning kartlägger forskarna också cirkelverksamhetens geografiska utbredning i svenska kommuner.

De kommuner som tenderar att ha ett högre deltagande i studiecirklar kännetecknas bland annat av: utflyttning, lägre utbildningsnivå, lägre lönenivåer och ett större flyktingmottagande.

I mindre, krympande kommuner är utbudet av utbildningsmöjligheter sämre och efterfrågan på lokal arbetskraft ofta lägre än på andra håll.

– Rapporten visar att studiecirklar får en särskild funktion att fylla – att komplettera och kompensera för det begränsade utbudet av formell utbildning och kultur, säger Maria Graner.