Folkbildningens plats i framtidens gemensamma valideringssystem

Det finns många sätt att lära och vi lär oss nya saker hela tiden och genom hela livet. Inte minst i yrkeslivet är detta viktigt, eftersom erfarenhet och genomlevda kunskaper är viktiga kompetenser för att tackla olika utmaningar. Men hur synliggörs egentligen kunskap som inhämtas utanför skolor, universitet och högskolor? Folkbildningsrådet har nyligen lämnat ett remissvar på Valideringsdelegationens slutbetänkande där vi bland annat framhåller vikten av lärande av olika slag och folkbildningens roll för att implementera ett nytt valideringssystem.

Senast uppdaterad:

Validering handlar om att göra kunskap och kvalifikationer jämförbara

För folkbildningen handlar validering om att synliggöra och bedöma människors generella kompetenser, det vill säga saker som vi lär oss genom det livslånga lärandet bland annat i föreningslivet och studiecirklar. ”Generella kompetenser” är ett sätt att beskriva den typ av kunskap och de färdigheter som en person alltid bär med sig – och som är viktiga i många olika sammanhang. Det kan röra sig om att hantera information och lösa problem som uppkommer i olika situationer – och som kräver kunskap om beslutsprocesser, oskrivna regler, digital förståelse och samarbetsfärdigheter. Studieförbunden har länge arbetat med metoder för att bekräfta och synliggöra den här typen av färdigheter.

Inom EU finns ”the European Qualifications Framework” (EQF) som är ett gemensamt ramverk för lärande och kunskap. Det värderar färdigheter oberoende av hur den kunskapen har förvärvats. En av funktionerna är att kvalifikationer och kunskaper blir jämförbara mellan länder. Idag ingår 38 EU-länder i EQF. I Sverige heter ramverket ”the Swedish National Qualifications Framework” (SeQF) och samordnas av Myndigheten för yrkeshögskolan. I åtta olika kategorier ska här olika typer av kunskap kunna mätas mot exempelvis olika nivåer av formell utbildning, som grundskola och universitetsstudier.

Under 2015 tillsattes Valideringsdelegationen av regeringen för att stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Många branschorganisationer, fackförbund och andra intressenter har gett sin syn på vilka aspekter som är viktiga när olika färdigheter ska fastslås och jämföras. Delegationen lämnade in sitt slutbetänkande i januari i år.

Nu föreslås ett nytt gemensamt system för validering

I slutbetänkandet föreslås en rad olika åtgärder för att skapa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering, med målet att fler personer ska kunna få sina kunskaper bedömda och erkända. Valideringsdelegationen menar att validering i dagsläget utförs av en mängd olika utförare, både inom det formella utbildningssystemet och i arbetslivet. Synen på vad validering syftar till och vilka moment en validering ska innehålla, är olika, något som skapar osäkerhet kring valideringens faktiska värde. Därför innehåller slutbetänkandet förslag om en ny gemensam definition av validering, vilket innebär större krav på tydlighet för bland annat högskolor och yrkeshögskolor. Även folkhögskolor som erbjuder kurser kopplade till SeQF-validering måste ha adekvat kunskap om kartläggning och vägledning. Detsamma gäller för andra utbildningar, som svenska för invandrare (SFI), som lyder under skollagen. Bland de nya förslagen finns också möjligheten för rektorer att på egen hand bedöma och intyga kvalifikationer, utan särskild prövning – vilket inkluderar rektorer på folkhögskolor.

Folkbildningsrådet framhåller vikten av olika former av lärande

Folkbildningsrådet har skrivit ett remissvar på Valideringsdelegationens slutbetänkande. Folkbildningsrådet anser att det är positivt om samma definition av validering används i flera olika sammanhang och har därför inget att invända mot den föreslagna definitionen av validering. När det gäller regleringen av valideringsprocesser menar Folkbildningsrådet dock att slutbetänkandets förslag är alltför detaljstyrt. Inom folkbildningen har flera olika former för validering redan utformats.

Folkbildningsrådet framhåller också vikten av lärande av olika slag, det vill säga kunskaper som erhållits såväl formellt som icke-formellt och informellt. Begreppet validering bör införas även i högskolan och yrkeshögskolan, så att alla typer av kunskaper kan tillgodoräknas även där.

Folkbildningen viktig för att implementera och synliggöra valideringssystemet

Valideringsdelegationen slår fast att SeQF behöver bli mer synligt och etablerat bland allmänheten. Det måste bli tydligare vad ramverket innebär och hur människor kan kvalificera sig i och gentemot det. Folkbildningsrådet menar att studieförbunden och folkhögskolorna kan spela en viktig roll för att synliggöra och implementera ett valideringssystem. Folkbildningen finns i alla Sveriges kommuner och med både närvaro och kompetens kan folkbildningen bidra till att tillgängliggöra framtida valideringsinsatser. Men för att systemet ska fungera och bli universellt erkänt måste det också inkorporera de valideringsmetoder som redan finns i folkbildningen. Folkbildningen är fri och frivillig med arbetsmetoder som är dynamiska och individnära. Det är en av folkbildningens styrkor som också möjliggör valideringsmetoder som ser och bekräftar alla delar av en människa.