#folkbildning

Att matcha rätt

Senast uppdaterad: 2017-11-09

I debatt och diskussion om arbetsmarknad, arbetslöshet och utbildning talas det ofta om vikten av att matcha rätt. Men vem är det som ska matchas och spelar matchning någon roll inom folkbildningen?

Inom regeringens strategi ”Vägar framåt - strategi för unga som varken arbetar eller studerar” får flera olika aktörer stöd för att arbeta med matchningsinsatser. Folkbildningsrådet är en sådan aktör. Andra är bland annat Arbetsförmedlingen, Skolverket och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Gemensamt för alla insatsernas arbete med matchning är att det handlar om att ge individen stöd att utifrån sin kompetens, förmåga och motivation hitta rätt bland arbeten och utbildningar.

När det gäller folkbildningen så har Folkbildningsrådet ett uppdrag att fördela bidrag till folkhögskolor och studieförbund som på olika sätt arbetar med att matcha utbildning med individens förutsättningar och arbetsgivares behov.

Trots att matcha kommit att bli ett modeord kan man inom folkbildningen också tala om insatsen som en typ av förstärkt studie – och yrkesvägledning av olika slag. När studieförbunden driver matchningsprojekt kan det handla om socialt stöd i den lilla gruppen som komplement till andra insatser eller så kan validering vara en del av insatsen (se vår tidigare blogg om validering). Folkbildningen har således egna ingångar och sätt att arbeta med matchning.

Hur går det till i praktiken?

Ett exempel är IKE projektet i Uppsala som drivs av Studiefrämjandet i Uppsala. Här får unga mellan 18–26 år möjlighet till arbetsuppgifter i föreningslivet. Genom att delta i projektet får individen bland annat möjlighet att bli självförsörjande, utöka sina nätverk och knyta viktiga kontakter. De får kunskap och praktisk erfarenhet av att arbeta i projektform och möjlighet att driva ett eget projekt. Läs mer om hur Fatima Rahman fick arbete genom projektet.

Kan vi se några resultat så här långt?

I november presenterade Statskontoret sin delrapport ”Utvärdering av regeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar”. I utvärderingen ingår folkbildningens matchningsinsats. 

Statskontoret har i sin utvärdering tittat på Folkbildningsrådets fördelning av medel och redovisar översiktligt insatsernas innehåll och tidiga resultat. Medlen har gått till olika former av stöd till unga som saknar fullständig gymnasieutbildning, för att de ska kunna etablera sig i yrkeslivet.

Statskontoret anser att stödet varit avgörande för att komma igång med verksamheter och att de gjort nytta för de individer som fått del av insatserna. Men de varnar för kortsiktig projektifiering och risk för låg spridningseffekt.

De pekar på att de folkbildande organisationerna kan vara ett värdefullt komplement till de offentliga aktörerna när det gäller att nå unga som varken arbetar eller studerar. De uppmanar också regeringen att redan nu ta ställning till hur en möjlig framtida finansiering av detta skulle kunna se ut.