#folkbildning

EU:s vuxenutbildningspolitik i svensk folkbildning

Senast uppdaterad: 2017-11-30

Inom folkbildning i Sverige talas det relativt lite om europeisk folkbildning och EU:s vuxenutbildningspolitik.

Detta trots att flera studieförbund och folkhögskolor till exempel bedriver projekt med stöd från Europeiska socialfonden (ESF).

Det kanske inte är så förvånande? Dels är folkbildning och den särskilda studiemiljön, dess historia och pedagogiken som kännetecknar folkbildningen något svenskt eller åtminstone nordiskt. I övriga Europa är det svårt att hitta något som liknar svenska folkhögskolor eller studieförbund.

En annan anledning att vi talar relativt lite om den europeiska dimensionen kan vara att svensk folkbildning har en lång tradition av stark och förutsägbar finansiering från regeringen. Relationen vilar på ett högt ömsesidigt förtroende och i nuläget är det inget som tyder på att det skulle ändras avsevärt. En tredje anledning är naturligtvis att lärare och rektor har fullt upp med att sköta den egna verksamheten här och nu.

En tvingande nödvändighet

I övriga Europa är situationen för vuxenutbildningsaktörer ofta en helt annan. Beroendet av icke statlig finansiering kan ibland vara mycket högt och kommer inte sällan från något av EU:s olika program i form av projektstöd. Det gör att för många aktörer i Europa är EU:s vuxenutbildningspolitik högst påtaglig och ständigt aktuell.

Detta gör dock inte att svensk folkbildning inte har något bidra med på den europiska nivån. Det är snarare tvärtom.

Den svenska folkbildningspolitikens betoning på fri och frivillighet kan inspirera andra länder. Och den unika studiemiljön och folkbildningspedagogiken som når framgång i grupper som inte alltid lyckats i det ordinarie skolväsendet är högintressant.

Utöver att vi kan inspirera andra är det också så att svensk folkbildning i ett längre perspektiv är beroende av vad som händer på den europeiska nivån. EU:s policy för vuxnas lärande och vuxenutbildning leder till förändringar som påverkar folkbildningssektorns möjligheter att verka.

Vad händer och påverkar det oss?

På den övergripande EU-nivån arbetar kommissionen med att implementera The european agenda for adult learning. Med agendan vill kommissionen öka deltagandet i vuxenutbildning av olika slag över hela Europa. Agendan ska ses som en del i att förverkliga Europa 2020 strategin. Europa 2020 är EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Strategin har tre övergripande prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla.

Kopplingen mellan dessa båda dokument är tydlig i utbildningsagendan där man bland annat skriver att;

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra tillhandahållandet av utbildning för det stora antal lågkvalificerade européer som Europa 2020-strategin är inriktad på, med utgångspunkt i åtgärder som avser läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet och ”möjligheten till en andra chans” som ett första steg i en kompetenshöjning inom arbete och livet i allmänhet”

EU kommissionen har också skapat plattformen EPALE för att underlätta utbyte och kontakt mellan vuxenutbildningsaktörer i Europa.

Den organisation som ligger närmast folkbildning eller åtminstone informellt lärande är organisationen EAEA (The european association for the education of adults). EAEA vill föra talan för icke-formell vuxenutbildning i Europa och har 142 medlemsorganisationer i 44 länder och representerar över 60 miljoner vuxenstuderande i hela Europa.

Man erbjuder utbildning, nätverksträffar och bedriver påverkan. EAEA har på sin agenda att bli mer av en påverkansorganisation som tillsammans med medlemmar runt om i Europa driver kampanj och påverkar såväl EU:s institutioner som medlemmarnas egna regeringar. Aktuellt just nu är;

  • Påverkan kring Europeiska socialfonden (ESF). EAEA menar bland annat att ESF måste bli mer tillgängligt och mindre byråkratiskt för vuxenutbildningsaktörer.
  • Påverkan kring Erasmus. Här driver EAEA framförallt frågan om den låga graden av finansiering som riktas mot vuxenutbildning inom Erasmusprogrammet.

Underlag för påverkan på hemmaplan

Ovan är endast ett axplock av vad som händer i EU och som berör vuxnas lärande. En viktig poäng är att de underlag och uttalanden som framförallt EAEA producerar kan anpassas och användas i ett svenskt sammanhang. Det kan handla om att folkbildningens aktörer i Sverige vill påverka den svenska regeringens politik till exempel när det gäller Erasmus. Då kan underlagen från EAEA utgöra ett konkret verktyg. Precis som på andra områden påverkar EU:s politik förr eller senare folkbildningssektorns möjligheter att agera även i Sverige. Det kan eventuellt vara en större fördröjning jämfört med andra politikområden på grund av att utbildningspolitik är mer av en nationell angelägenhet. Men ur ett strategiskt perspektiv nog så viktigt för att skapa goda förutsättningar för folkbildningen i Sverige ur ett framtidsperspektiv.