#folkbildning

Folkbildningen viktig för digital inkludering

Senast uppdaterad: 2018-10-10

Det finns runt 1,1 miljoner människor i Sverige som sällan eller aldrig använder datorer och internet. Samtidigt digitaliseras vårt samhälle i snabb takt. Det leder till olika former av digitala utanförskap. Folkbildningen kan spela en viktig roll för att överbrygga klyftorna.

Allt högre krav ställs på digital kompetens både i skolan och i arbetslivet. Dessutom för att få tillgång till olika välfärdstjänster, ta del av samhällsnyttig information eller göra olika val som påverkar livskvalitén. Det gör att de som sällan eller aldrig använder internet riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap.

Vilka är det då som står utanför internet, och varför?

I Internetstiftelsens stora undersökning Svenskarna och internet 2018 framträder flera faktorer som påverkar hur svenskar använder internet. Bland dem hör ålder, kön, utbildningsnivå och inkomstnivå. Av de som inte använder internet anger

  • 3 procent att internet är för dyrt
  • 47 procent att de saknar intresse eller upplever att internet inte är användbart
  • 24 procent att tekniken är krånglig.

 
För de 71 procent som tycker att internet är oanvändbart eller för krångligt skulle folkbildningen med stor sannolikhet kunna fylla en viktig roll. Folkbildningen erbjuder en tillgänglig och mjukare väg för att närma sig nya kunskaper. Med en pedagogik som kan passa den som kanske tidigare inte vågat eller av någon annan anledning inte kunnat ta till sig den digitala världen.

De som redan använder internet riskerar också att hamna i ett sorts utanförskap, där "fake news" – falska nyheter – och missuppfattningar sprider sig. Även dessa personer behöver utveckla sin digitala kompetens, för att kritiskt kunna värdera den information som finns tillgänglig på internet.

Folkbildningen överbryggar klyftor

Folkbildningens utmaning i relation till digitalisering rymmer därmed två dimensioner. Dels att överbrygga det digitala gap som finns bland de som står helt utanför digitaliseringen. Dels att öka förmågan till kritiskt tänkande bland de som redan använder internet och digitala sociala plattformar.

Och goda exempel finns. Såväl studieförbund som folkhögskolor har framgångsrikt arbetat med att utbilda människor att lära sig att använda internet. Arbetet har riktat in sig på att tillgängliggöra och öka digital kunskap hos utsatta grupper, till exempel migranter, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Ny studie ska ge kunskap om folkbildning och digitalisering

Folkbildningen saknar dock en mer övergripande bild av hur folkhögskolor och studieförbund arbetar med digitalisering och hur långt vi har kommit. Därför påbörjar Folkbildningsrådet under hösten 2018 en studie som kommer att fokusera på hur folkbildningens företrädare ser på sitt uppdrag när det gäller digitalisering. Hur arbetar man med digitalisering i dag och hur skulle man vilja arbeta mot bakgrund av de behov som finns?

Studien beräknas vara klar under våren 2019.