#folkbildning

Trender som formar folkbildningen

Senast uppdaterad: 2018-03-02

Den här bloggen handlar om aktuella frågor som vi på Folkbildningsrådet följer särskilt noga. De är frågor som påverkar samhället i stort och får olika konsekvenser för folkbildningssektorn. En viktig del av omvärldsbevakning och analys är att kunna urskilja just vilka frågor som ska följas särskilt, analysera vilka trender som utvecklas samt vilka drivkrafter och konsekvenser dessa för med sig.

Demokrati och delaktighet

Vi följer demokrati och delaktighet samt kopplingen till utbildnings och bildning. Positivt är att valdeltagandet ökat bland ensamstående, arbetslösa, arbetare och personer med kort utbildning. Trots detta röstar människor i dessa grupper mer sällan än personer med högre utbildning. Detta belyser kopplingen mellan utbildning och demokratiskt deltagande. Här har folkbildningen en stor fördel genom att lyckas nå fram till individer med liten tidigare erfarenhet av skola. Personer som kanske är arbetslösa och lågutbildade. Detta understryker i sig vikten av folkbildning som demokratisk kraft.

Kultur

Vi följer hur kultur genom folkbildningen erbjuder en unik möjlighet för individer, inte minst i glesbygd, att få utrycka och lära känna olika kulturella uttrycksformer. Folkbildningen är en av landets största kulturplattformar och kultur handlar många gånger om möjligheten att kunna delta i lokala sammanhang där människor kommer till tals på olika sätt.

Jämställdhet

Vi följer problem med sexuella trakasserier och sexistisk jargong som finns inom folkbildningen precis som i samhället i övrigt. Under hösten 2017 har studieförbund och folkhögskolor arbetat med att identifiera ojämställdhetsproblem som de kan vara med och förändra, i den egna verksamheten och i samhället i stort. Normer och attityder tar tid att förändra och dyker upp i nya former och tar sig olika utryck. Folkbildningen kan genom att nå hela landet och engagera en stor del av befolkningen påverka attityder och normer som kan bidra till ökad jämställdhet.

Arbetsmarknad och ekonomisk utveckling

Vi följer hur arbetsmarknaden utvecklas och vilka behov av vuxenutbildnings som följer. Trots att arbetsmarknaden på nationell nivå är stabil finns det individer och grupper som befinner sig i långt från utbildning och arbetsmarknad. Andelen har varit relativt konstant de senaste tio till femton åren oavsett konjunktur. Det betyder att även under högkonjunktur kommer behovet av utbildningsmöjligheter vara helt avgörande för vuxna och för de som står långt från utbildning och arbetsmarknad. Utbildningar såsom folkhögskolans allmänna och studiemotiverande kurs utgör tydliga exempel på sådana utbildningsformer.

Invandring och nyanlända i Sverige

Vi följer hur nyanlända i Sverige nu i ökad utsträckning går in i en etableringsfas. Det är tydligt att det finns ett stort behov av förebyggande arbete mot utanförskap. Centralt för etablering är möjligheten att påbörja och avsluta en gymnasieutbildning. Det gäller inte minst unga individer samt kvinnor med kort tidigare utbildning. Behovet av utbildning kommer vara fortsatt mycket stort och avgörande för etablering på arbetsmarknaden. Studieförbund och folkhögskolor har ett viktigt uppdrag i att förebygga att nyanlända hamnar utanför studier och arbete samt att bereda väg för etablering i samhället.

Klyftor– mellan stad och landsbygd och inom städer

Vi följer kompetensförsörjningen inte minst i landsbygderna. Både den privata och offentliga sektorn har svårt att hitta personal med rätt utbildning. Den parlamentariska landsbygdskommittén lyfter fram folkbildningen som en viktig aktör för att ge möjligheter till vidare studier i hela landet. Det är tydligt att studieförbund såväl som folkhögskolor genom sin nationella täckning har en unik möjlighet att arbeta för utbildningsmöjligheter i hela landet och att täcka in såväl storstäder som landsbygd.

Digitalisering och det digitala medborgarskapet

Vi följer behovet av digital kompetens för digital delaktighet. Det handlar om allt från att till exempel använda internetbanker för att sköta sin ekonomi till demokratiskt deltagande och att ta del av nyheter och information. Folkbildningen kan arbeta med såväl digital kompetens (att kunna använda) som kritiskt tänkande och källkritik. Individer utan digital kompetens och förmåga till källkritik riskerar att hamna i ett utanförskap där ”fake-news” och missuppfattningar sprider sig.

Agenda 2030

Vi följer särskilt hur Agenda 2030 för att kunna bli verklighet kräver insatser inom utbildning och bildning. Folkbildningen i Sverige behöver mot denna bakgrund engagera sig i Agenda 2030 och bevaka så att folkbildningen får en tydlig roll i arbetet med att förverkliga agendan i Sverige.