#folkbildning

Vad har Agenda 2030 med folkbildning att göra?

Senast uppdaterad: 2017-10-17

På ett toppmöte i FN i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Agenda 2030 består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. De globala målen för hållbar utveckling ersätter milleniemålen. Nytt i Agenda 2030 är att miljö och utveckling inte längre behandlas som två olika frågor. 

Vad har då folkbildningen med agendan att göra? Är det inte två helt olika frågor? Folkbildningsrådet skrev i sitt remissvar för genomförandet av Agenda 2030 att ”Folkbildningen egengagerar stora delar av den svenska befolkningen varje år över hela Sverige…Dessa breda kontaktytor och förankringen i civila samhället är en styrka [också] när det gäller möjligheterna att förankra Agenda 2030 bland medborgarna”.

Regeringen har tillsatt en delegation som ska arbeta med agendan i Sverige. De skriver bland annat om behovet av förändrade beteenden vilket i sin tur kräver kunskap och engagemang, ”Sverige har en lång tradition av folkbildning och ett väl utbyggt system för vuxenutbildning. Icke-formellt lärande sker genom bland annat föreningslivet och arbetsplatsen och engagerar såväl barn och unga som en majoritet av Sveriges vuxna”.

Konkret så föreslår Agenda 2030-delegationen att en nationell folkbildningskampanj om Agenda 2030 genomförs. Delegationen har dock inte ännu på ett tydligt sätt formulerat hur folkbildningen ska vara inblandad i Agenda 2030 och vad som egentligen menas med en folkbildningskampanj? Man kan se en folkbildningskampanj som en ren informations – eller kommunikationssatsning. Men man kan också se det som något mer fördjupande med inriktning på lärande och långsiktighet.

Så nu finns det all anledning att följa utvecklingen och om möjligt påverka så att folkbildningen får bidra och delta så att bildning och lärande blir del av arbetet med att förverkliga Agenda 2030 i Sverige.