#folkbildning

Vadå validering?

Senast uppdaterad: 2017-11-02

Det pratas mycket om validering på olika nivåer och med olika ingång. Men vilken relevans har begreppet för folkbildningen?

Definitionen av validering kan röra sig på en skala från att få ett formellt intyg på arbetslivserfarenhet eller utbildning, till att validera så kallade informella generella kompetenser vilket kan vara till exempel samarbetsförmåga och ledarskap.

Att synliggöra det lärande som sker inom föreningsliv och folkrörelser och lyfta upp de kunskaper som ett aktivt deltagande i folkbildningen innebär, är ett viktigt syfte med validering. Det tycker Studieförbunden såväl som Folkbildningsrådet.

Den nationella valideringsdelegationen som är tillsatt av regeringen för att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet, beskriver validering så här; ”Validering syftar till att synliggöra och bekräfta en persons kompetens, oavsett hur den har förvärvats, så att personen kan komma vidare i arbetslivet eller till en utbildning”.

Valideringsdelegationen har i sin beskrivning av validering också lagt till att det handlar om att ”personen som validerats får ett formellt intyg som visar att hon eller han har hela eller delar av den kompetens som motsvarar kraven för ett visst yrke, bransch eller utbildning/kurs”.

Den här beskrivningen av syftet med validering kan upplevas snäv ur folkbildningens perspektiv, där ju tyngdpunkten ligger på icke-formellt lärandet, där lärandet kan utryckas på många olika sätt och där slutmålet inte måste vara ett yrke, bransch eller utbildning.

Ser man till skollagens beskrivning av validering är den ”en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats”. skollagens beskrivning saknas Valideringsdelegationens ”arbetsliv” och ”utbildning” som slutmål för valideringen. Här saknas också betoningen på att valideringen resulterar i ett formellt intyg som bevis för den enskildas kompetens.

Anna Lundqvist är projektledare för Studieförbundens valideringsprojekt. Valideringsdelegationen har i hennes tycke en ganska stark inriktning på formellt lärande och på de högre nivåerna (4 och uppåt) i Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF). Enligt Anna Lundqvist har det varit viktigt för Studieförbunden att ”lyfta ett helhetsperspektiv kring kunskaper och kompetenser på alla nivåer inte bara det som sker inom det formella lärandet eller på de högre nivåerna inom ramarna för SeQF”.

Studieförbunden har arbetat fram ett material med moduler som är tänkta att validera individers informella generella kompetenser (till exempel samarbetsförmåga, ledarskap och så vidare) huvudsakligen utifrån nivå 3 i Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF).

Man kan tänka sig att Studieförbundens material kan komma till användning på många olika sätt. Det kan handla om att validera informella kompetenser hos de personer som står långt från arbetsmarknad och utbildning och som kanske finns hos arbetsförmedlingen, i studiemotiverande folkhögskolekurs, är nyanländ eller i etableringsfas i Sverige. Informellt lärande och validering kan sedan matchas mot yrkeslivets krav och vidare utbildning.

Mycket tyder på att validering på olika sätt och på olika nivåer kommer spela en allt större roll framåt. För att underlätta, och synliggöra och värdesätta individers tysta kompetenser och kunskaper som de kanske inte alltid har ett formellt kvitto på.