Bedömning av statsbidrag till folkbildning visar på nöjda deltagare

Publicerad: 2012-04-13

Hur väl uppfyller bidragen till folkbildningen statens syften? Och vilken effekt har folkbildningen på samhället? Nu är bedömningen av 2011 års folkbildningsverksamhet klar.

Varje år deltar över en miljon människor i studiecirklar, folkhögskolekurser, kulturprogram och annan folkbildning. Deltagarna är i olika åldrar, finns i hela landet, har olika livssituationer och olika erfarenheter och förutsättningar.

I Samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter undersöker Folkbildningsrådet förra årets verksamhet inom den del av folkbildningen som får statsbidrag. Hur gick det? Uppfyllde man syftena?

Något som Folkbildningsrådet ser i sin bedömning av 2011 års verksamhet är att deltagarnas upplevelse av folkbildningen mestadels är positiv.

- Att lära i grupp är folkbildningens signum och vår genomgång visar att deltagarna känner sig sedda och att bildningen anpassas efter vars och ens olika förutsättningar, säger Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

För många leder mötet med folkbildningen till stärkt självkänsla, ökat engagemang, möten med kultur, nya kunskaper och ibland även till meriter som leder vidare till fortsatta studier och arbete.

Några oroande tendenser som Folkbildningsrådet pekar på är till exempel att kommunernas ekonomiska stöd, framför allt till studieförbunden, minskar. En utmaning är också att deltagarsammansättning inom den behörighetsgivande allmänna kursen förändras och sätter folkhögskolornas urvals- och antagningssystem på prov. Detta ökar också behoven av studie- och yrkesvägledning.

Vissa delar av folkbildningsverksamheter är i princip enkönade, respektive etniskt uppdelade.

- Det är viktigt att folkbildning av hög kvalitet motverkar sneda könsrollsmönster och annan bristande jämlikhet, säger Britten Månsson-Wallin.