Utredning föreslår ny utbildning till kulturskolepedagog

Publicerad: 2017-03-17

Personer som gått folkhögskolornas estetiska utbildningar ska kunna ta examen som kulturskolepedagog vid en ny högskoleutbildning, föreslår Kulturskoleutredningen.

Utredningens förslag är ett led i att öka den breddade rekryteringen till yrket och för att tillgodose det behov som finns av utbildade pedagoger med olika konstnärliga inriktningar.

För tillträde till utbildningen ska krävas förkunskaper i form av konstnärliga studier vid exempelvis folkhögskola, yrkeserfarenhet inom det konstnärliga området eller en konstnärlig högskoleutbildning. De som redan arbetar på kulturskolan ska också kunna söka utbildningen.

Utredningen visar att existerande högskoleutbildningar som är relevanta för undervisning i kulturskolan inte tillgodoser kulturskolans hela behov. Den vanligaste utbildningen som ges på kulturskolorna är inom musik och de flesta pedagogerna är rekryterade från högre musikutbildning. Utredningen beskriver en sluten utbildningscykel där kulturskolan är den första länken. Nästa länk är grundskolans klasser med uttalad musikprofilering och antagningsprov i musik. Sedan följer gymnasieskolans estetiska program, därefter folkhögskola med musikinriktning och slutligen högre musikutbildning där studenterna undervisas av lärare som själva genomgått samma utbildningskedja. För unga människor, som inte genomgått denna utbildningscykel, blir det svårt att kvalificera sig till en plats inom högre konstnärlig utbildning.

”Folkhögskolorna har en lång tradition av längre estetiska kurser. Folkhögskolestuderande har genom sin folkhögskoleutbildning, utöver rent konstnärliga kunskaper, vana från studier enligt grupporienterad pedagogik och med grupper som präglas av mångfald. Med sin sakexpertis inom olika estetiska områden kan folkhögskolorna redan idag och framöver utgöra ett komplement till den tilltänkta utbildningen kulturskolepedagog” skriver Folkbildningsrådet i sitt remissvar på utredningen.

Nära varannan kulturskola har varit tvungen att avstå från att erbjuda en viss ämneskurs på grund av brist på lärare med passande kompetens. Utredningen ser det som angeläget att kommunerna ges bättre förutsättningar att rekrytera personal med rätt kompetens.

”Bredden av konstnärliga och estetiska utbildningar inom folkhögskolan kan ge den variation av inriktningar som kulturskolan har behov av. Detta skulle sannolikt främja en breddad rekrytering till pedagogyrket. Kulturpedagogutbildningen blir ett bra komplement till Folkhögskollärarprogrammet samt kan komma att vara en lämplig utbildning för de som önskar arbeta som lärare inom det estetiska området på folkhögskola” skriver Folkbildningsrådet i sitt remissvar.