Folkhögskolan viktig för det professionella kulturlivet

Publicerad: 2018-09-19

Folkhögskolornas estetiska kurser spelar en viktig roll för svenskt kulturliv. Folkhögskolorna fungerar som utbildare av nya konstnärer såväl som uppdragsgivare för dagens kulturarbetare. Det visar Folkbildningsrådets rapport Kulturell bildning i folkhögskolans regi.

Folkhögskolans estetiska profilkurser har inriktning mot till exempel musik, bildkonst, hantverk, slöjd, teater, dans och litteratur och är en del av en kulturell infrastruktur.

– Kulturen är en resurs för demokrati och samhällsengagemang, ett fundament för ett öppet samhälle. Folkhögskolorna är en relevant aktör som är med och förverkligar statens kulturpolitiska mål, säger Maria Graner, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

Folkhögskolornas estetiska kurser spelar en viktig roll för Sveriges kulturarbetare. Ungefär 70 procent av lärarna på de estetiska kurserna beskriver sig själva som professionellt verksamma konstnärer.

De estetiska kurserna ingår i ett informellt utbildningssystem för konstnärer:

  • Deltagarantalet har dubblerats under de senaste tjugo åren – från cirka 4 000 individer hösten 1997 till över 7 000 hösten 2016.
  • 27 procent av deltagarna under åren 2005–2010 har läst kurser och program på högskola och universitet före folkhögskolestudierna.
  • 60 procent av deltagarna under samma period har sökt sig vidare till högskola eller universitet efter folkhögskolestudierna.

Det visar sig att en stor del av deltagarna etablerar sig på arbetsmarknaden över tid. Av de som påbörjade de estetiska kurserna 2005 arbetar ungefär 70 procent, en siffra som stämmer överens med resten av Sveriges befolkning.

Tillsammans med studieförbunden utgör folkhögskolorna Sveriges största kulturarena, med hundratusentals kulturarrangemang och kulturinriktade kurser och studiecirklar varje år.