Flexibelt lärande folkbildning - varför, för vem och hur gör man?

Senast uppdaterad: 2012-11-21

På uppdrag av Folkbildningsrådet har Birgitta Callerud och Stellan Ranebo följt upp de 120 projekt inom studieförbund och folkhögskolor som fått medel för flexibelt lärande inom folkbildningen 2009 – 2011.

Här är en sammanfattning av deras resultat:

  • Attityden till flexibelt lärande har blivit mer positiv under perioden 2009 – 2011. Undersökningen visar även på ambition om fortsatt satsning på utveckling av kompetens, metoder och teknik för flexibelt lärande bland studieförbund och folkhögskolor. Tveksamheter kvarstår dock på alla nivåer inom de undersökta organisationerna beroende på faktorer som kunskap samt tillgång till teknik och tekniktöd i tillräcklig omfattning och av god kvalitet..
  • De flesta organisationerna betonar vikten av en samsyn och nationell kraftsamling kring frågan om flexibelt lärande. Idag står mycket av verksamheten och faller på enskilda personerns engagemang.
  • Ledningen är av central betydelse för utvecklingen av flexibelt lärande. Undersökningen visar att flexibelt lärande många gånger inte anset som en prioriterad fråga och inte fått tillräckliga resurser eller varit med i strategiska planer.
  • IT mognad i form av kunskap och tillgång till support har varit viktiga för projektens genomförande. I många fall har projekten försenats pga att deltagarnas IT kunskaper överskattats. Graden av IT mognad varierar mellan folkhögskolors och studieförbundsavdelningars beroende på storlek och organisationsform.
  • Deltagare är överlag intresserade och positiva till flexibelt lärande. Även de teknikovana deltagarna uppger en positiv attityd till de projekt de medverkat i.
  • Det finns hos deltagarna skiftande erfarenheter och olika uppfattningar om valen av tekniska redskap och tjänster. Även här går det att se ett samband kring faktorer som ålder och teknikvana.

Läs hela studien i den bifogade pdf-filen.