Kulturprogrammens betydelse för kulturutövarna

Senast uppdaterad: 2014-10-14

I rapporten utvärderas kulturprogrammens betydelse för kulturutövarna och för kulturområdet som arbetsmarknad. Det är den tredje och sista utvärderingen om studieförbundens kulturprogram.

Under 2013 rapporterades 1 315 200 uppdrag för medverkande i studieförbundens kulturprogram, varav 529 200 för professionella konstnärer, i första hand inom musikområdet.

I likhet med tidigare studier drar utvärderarna slutsatsen att yrkesverksamma konstnärer ofta fogar samman sin försörjning genom en mängd olika uppdrag och inkomstkällor, konstnärliga såväl som andra. Här spelar studieförbundens kulturprogram en roll, men sällan som större inkomstkällor utan genom att andra resurser och möjligheter ställs till de medverkandes förfogande. Många professionella konstnärers splittrade arbetssituation innebär att det krävs en kritisk massa av kulturinstitutioner och andra möjliga uppdragsgivare för att det ska vara möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma på en ort.

För många medverkande är kulturprogrammen en del av ett ideellt kulturutövande som amatörer. Kulturprogram utgör ofta också en del av en vidare verksamhet i studieförbunden, som en möjlighet för deltagare i studiecirklar, som t.ex. rockcirklar, att visa upp cirklarnas resultat. De utgör också ett led i en bildningsprocess där människor får möjlighet att framträda inför publik och bli sedda, något som ofta anses vara en viktig erfarenhet för medborgarna i en demokrati.

Tobias Harding är filosofie doktor och universitetslektor i kulturpolitik vid Universitetet i Jyväskylä. Peter Håkansson är filosofie doktor i ekonomisk historia och jobbar vid Malmö högskola. Sara Tannå är oberoende kultursociolog baserad i Umeå.