Folk utanför folkbildningen

Senast uppdaterad: 2017-04-25

Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om de grupper av människor som oftare än andra står utanför studieförbundens studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet.

Den variabel i den här undersökningen som visar det starkaste och mest entydiga sambandet med deltagande i studieförbundens verksamheter är föreningsaktivitet. De som inte är föreningsaktiva står oftare utanför folkbildningen. De som engagerar sig i det civila samhällets organisationer söker sig också gärna till studieförbunden.

Även inkomst och utbildningsnivå hör samman med deltagandet – tydligast bland ålderspensionärerna. Med lägre inkomst och kortare utbildning följer i allmänhet också mindre benägenhet att söka sig till ett studieförbund.

Familjesituationen påverkar kvinnornas deltagande på ett tydligare sätt än männens. Studieförbunden har lättast att nå ensamstående kvinnor. Eventuella barn och livspartners – framför allt barnen – innebär att sannolikheten att delta i en studiecirkel minskar. Motsvarande mönster finns inte bland männen.

Bland männen syns däremot fler samband mellan boendeort/kommungrupp och deltagande, än bland kvinnorna. Män i alla åldrar som bor i någon av de tre storstädernas förorter kommer mer sällan än andra män i kontakt med studieförbunden.

Variabler som inte har ett direkt samband med deltagande i studieförbundens verksamheter är t.ex. födelseland och sysselsättning. Ickedeltagandet ser inte ut att ha att göra med om man är född i Sverige eller inte, eller om man arbetar, är arbetslös, studerar eller är pensionerad.