På Mora folkhögskola växer och utvecklas personer med intellektuell funktionsnedsättning

På Mora folkhögskola anordnas kursen Anpassad IT. Där får personer med intellektuell funktionsnedsättning lära sig om livet och samhället med hjälp av anpassade digitala verktyg. Genom folkbildningens pedagogik växer och utvecklas deltagarna, enligt kursansvarig Kerstin Gatu. Folkbildningsrådet har nyligen fått ett nytt uppdrag att genomföra en analys av hur folkhögskolan som utbildningsform fungerar för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Senast uppdaterad:

Kursen Anpassad IT startades som ett Arvsfondsprojekt av riksförbundet FUB, en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. Från och med läsåret 20/21 bedrivs kursen i Mora folkhögskolas egen regi och regionen arbetar på att hitta långsiktig finansiering. Kursen innehåller en uppsjö av olika teman, och man använder anpassade digitala verktyg och stärkt IT-kompetens som verktyg för lärande och utveckling för deltagarna.

I folkhögskolan möts deltagarna utifrån sina egna förutsättningar

Kursansvarig Kerstin Gatu berättar om hur viktigt det är för målgruppen att folkbildningen finns och hur hon sett att deltagarna på kursen växt mer än vad någon kunnat tro. Kerstin lyfter folkhögskolans flexibilitet och individanpassning som en avgörande framgångsfaktor. Det finns även ett stort värde i att deltagarna får bo på skolan och att de har stor tillgång till specialistkompetens genom bland annat arbetsterapeut och stödpedagoger.

– Folkhögskolan är så viktig för den här gruppen eftersom andra utbildningsvägar är stängda, säger Kerstin. I folkbildningen kan du komma in på den nivån där du är och folkbildningen är enormt bra på att anpassa och möta personerna där.

Det livslånga lärandet pratas det mycket om i samhället, men personer med intellektuell funktionsnedsättning får inte samma förutsättningar för det menar Kerstin. Det är ytterligare en anledning till att folkbildningen är så väldigt viktig för deltagarna eftersom det blir en arena för lärande och utveckling.

­– Vi andra har ju mycket av vårt livslånga lärande i vårt arbetsliv, men den här gruppen står ofta utanför arbetsmarknaden och saknar alternativ, konstaterar Kerstin.

Det saknas bra och tillgängliga digitala verktyg

En utmaning som man ställts inför på kursen är avsaknaden av moderna och tillgängliga digitala verktyg. I dagsläget använder de ett e-post-program som togs fram på nittiotalet, och det är det enda fungerande och anpassade alternativet de hittat. Här finns ett stort behov av enhetlighet för att deltagarna efter avslutad utbildning ska kunna ta med sig sina nya kunskaper in i vardagen. Kerstin konstaterar att det finns mycket kvar att göra för gruppen och berättar att de för att möta den här utmaningen tagit fram en lärmiljö med olika appar och material tillsammans med flera olika aktörer. Lärmiljön heter DigiJag och går att anpassa för individen utifrån hur det dagliga livet ser ut med skola, daglig verksamhet och mycket annat.

– Det behövs en livsplattform. Det är svårt för målgruppen att lära sig något på skolan om det sen ser annorlunda ut när de kommer hem, förklarar Kerstin.

Nu ska folkhögskolors arbete med gruppen analyseras

Regeringen gav nyligen Folkbildningsrådet i uppdrag att analysera hur utbildning på folkhögskola fungerar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Analysen ska lämnas till regeringen 2022. Bakgrunden till uppdraget är att det saknas uppdaterad kunskap om utbildning på folkhögskola för målgruppen. Folkbildningsrådet ska bland annat titta närmre på vilka utbildningsinriktningar som gruppen tar del av, samt genomföra en analys av eventuella förändringar i tillgången till och deltagandet i utbildning på folkhögskola över tid.

– Det är hög tid att prioritera vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning. Våra elever ska ha samma möjligheter att delta i arbetslivet och samhället som alla andra och då är folkhögskolan ofta det enda alternativet för att studera vidare, säger Kerstin.

Foto: Gunnel Johansson