Coronakrisen visar hur studiecirklar gör skillnad

Herman Geijer på ABF har länge lett studiecirklar i prepping och överlevnad. Idag, i och med Coronakrisen, skulle hela Sverige behöva just den kunskap som delas i den typen av cirklar menar han. Det har ofta ifrågasatts om skattemedel verkligen ska gå till att diskutera hur man kan överleva till exempel en zombieapokalyps, men Hermans poäng är att om du är förberedd för det allra värsta tänkbara scenariot så klarar du alla typer av katastrofer. Det viktigaste av allt är att bygga nätverk och att ta vara på varandras kunskaper och styrkor. Herman Geijers främsta överlevnadstips är: lär känna dina grannar!

Senast uppdaterad:

Vid kriser söker vi oss till andra. Människor är nämligen dåliga på att hantera svårigheter ensamma. Det ser vi inte minst idag i och med Coronakrisen. Det viktigaste nu är inte att bunkra i panik, utan att ta hand om varandra och hitta gemensamma vägar framåt. Det skapas Facebook-grupper och sätts upp lappar i trappuppgången för människor som vill hjälpa de som måste vara i karantän. Vi inser att vi är beroende av andra eftersom vi själva är sårbara. Den kunskapen glöms ofta bort när allt är som vanligt.

Genom att lära känna grannar innan krisen är ett faktum blir det lättare att börja organisera utifrån de behov som finns i området. Därför är det viktigt med lokala mötesplatser och hyresgästlokaler som det går att samlas i. Tillsammans kan människor lösa de flesta problem som uppstår. Det speglar också folkbildningens kärna: att vi alla har något att lära av varandra. Allas kunskap kan vara ovärderlig om vi tar oss tid att lyssna på den. Samma sak gäller som sagt i krissituationer.

Folkbildningen är ett mycket viktigt verktyg för att stärka krisberedskapen i Sverige. Myndigheterna vill att vi ska klara en vecka utan hjälp hemifrån, men det är svårt att bara informera för att få människor att ändra sina beteenden. Att regelbundet träffas och prata med varandra som ABF gör i satsningen på Preppa tillsammans-cirklar är ett långt mycket bättre verktyg för att få människor att börja agera.

Och dessa studiecirklar har med sig en annan positiv effekt: att människor lär känna andra i sitt område. I forskningen om resiliens, alltså att kunna motstå kriser och svårare perioder, har det visat sig att en stark gemenskap i bostadsområdet är väldigt viktigt. Vi kan dela saker med varandra, hjälpa till om någon är sjuk och passa barn om det behövs. Vi kan olika saker och har olika förmågor som kan vara viktiga för andra. 

Dagens samhälle präglas av snabb utveckling snarare än långsiktigt tänkande. Vi ser det i klimatfrågan och vi ser det inom vården i samband med Coronasmittan. Vi som individer är beroende av andra och vi är beroende av att saker fungerar runtomkring oss. För även om vi aldrig kan bli av med kriser och katastrofer, de kommer alltid fortsätta att dyka upp, så kan vi göra mycket i frågan om hur vi hanterar dem.

Vi kan rusta oss för den här typen av kriser genom folkbildning. Att ha en befolkning som inte sprider rykten och vet hur vi ska kunna förhålla oss till olika typer av kriser. Folkbildningen är ett förhållandevis billigt sätt att få en befolkning att bli mer motstånds- och handlingskraftig.

När jag startade cirklarna i zombieöverlevnad 2011 så kom det mycket kritik om att skattepengar skulle gå till något så oseriöst. Jag tror att många av de hundratals människor som gått de här cirklarna eller gått på mina föreläsningar är bättre rustade för vad som händer just nu. Idag, i och med Coronakrisen, skulle hela Sverige behöva just den kunskapen.

Flera tidigare deltagare har skrivit på Facebook de senaste dagarna och påpekat att de såklart är förberedda. För det är ju som det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC sa när de genomförde en zombiekampanj för att nå ut med information om krisberedskap: Om du är förberedd för en zombieapokalyps kommer du att klara alla typer av katastrofer.

Herman Geijer, nationell samordnare för prepping på ABF