Folkets hus viktiga mötesplatser för bildning i hela landet

I en tid när segregrationen ökar är samverkan viktig för att skapa medborgardrivna, demokratiska mötesplatser. Samarbetet med studieförbund är nästan lika gammalt som de äldsta husen, skriver Calle Nathanson, vd för Folkets Hus och Parker i ett blogginlägg om hur folkbildningen och Folkets Hus-rörelsen kan och bör fortsätta jobba tillsammans för att nå ut i hela landet.

Senast uppdaterad:

Samtidigt som alla fått det lite bättre ekonomiskt ökar skillnaderna mellan de som har mest och de som har minst. Segregationen ökar. Det är vissa områden som skiljer sig från andra när vi tittar på faktorer som trångboddhet, utbildningsgrad och inkomst. För att motverka detta behövs – utöver offentliga insatser – mötesplatser för föreningar, kultur och samtal. Genom öppna demokratiska mötesplatser stärks det sociala kapitalet och på sikt den sociala hållbarheten.

Folkets Hus och Parker har 520 medlemsföreningar spridda över hela landet. Samtidigt finns det vita fläckar, orter där det idag saknas ett Folkets Hus eller en Folkets Park. Riksorganisationen understödjer hela tiden nya initiativ där människor lokalt går samman för att starta nya mötesplatser.

2014 startade Folkets Hus och Parker en särskild satsning på att skapa nya mötesplatser. I början av det här året presenterade vi rapporten Medborgardrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden som Mångkulturellt centrum hjälpt oss att ta fram. Det var både en uppföljning av det arbete vi bedrivit de senaste fem åren och en analys av hur denna satsning kan utvecklas framöver. Under de här åren har flera nya Folkets Hus-föreningar bildats på platser som Husby i Stockholm, Vivalla i Örebro och Tjärna Ängar i Borlänge.

En bra beskrivning av dessa nya verksamheter är att de är medborgardrivna (där ordet medborgare likställs med folk som bor på orten, inte synonymt med medborgarskap). Ett Folkets Hus är till sin konstruktion en andelsägarförening: ett paraply av olika föreningar som går samman för att skapa en mötesplats som man gemensamt fyller med innehåll. De nya mötesplatserna skiljer sig genom att de har starkare individuell förankring. Det har möjliggjorts genom att det drivits öppna processer i samband med att föreningarna bildats.

Det finns en självklar koppling till bildning i vår folkrörelse. Samarbetet med studieförbund är nästan lika gammalt som de äldsta husen. Det var i Folkets Hus som arbetet med studiecirklar växte fram och det var här som de första arbetarbiblioteken byggdes upp. I de nya mötesplatserna i socioekonomiskt utsatta områden idag, står bildningsarbetet lika mycket i centrum av verksamheten som då. I förortsrörelserna drivs många gånger ett nyfiket, reflekterande helhetssamtal som motsvarar just den definition av bildning som Folkets Hus och Parker beskrivit i publikationen Bildning – då, nu, sen.

Folkbildningen har en viktig roll i marginaliserade områden. Det presenteras i en ny rapport från Folkbildningsrådet som visar att folkbildningen är mer relevant i marginaliserade stadsdelar än i andra områden. "Relativt sett deltar fler invånare i marginaliserade stadsdelar i både studieförbundens verksamhet och folkhögskolornas..." Samtidigt kan mer göras för att fler ska kunna ta del av folkbildningen, det handlar om både mer och rätt folkbildning. Vi är flera olika parter som strävar mot samma mål och vill bidra till att minska klyftorna.

Studieförbund och folkhögskolor kan i ökad samverkan med Folkets Hus och urbana folkparker bli ännu viktigare som plattform för egenmakt och bildning i marginaliserade områden. Låt oss göra det tillsammans.

Calle Nathanson

Foto: Tommy Alvén/Mostphotos