Hög tid för ett lärarlyft i folkhögskolan!

Lärarnas insatser är avgörande för att den studerande ska nå sina mål, i den ordinarie skolan såväl som inom folkhögskolan. Samtidigt är kompetensutvecklingen inom folkhögskolan eftersatt och Folkbildningsrådet ser stora behov av att säkra kompetensförsörjningen. Det är dags för ett lärarlyft för folkhögskollärare.

Senast uppdaterad:

Komplexa förväntningar på folkhögskollärare

Trycket på folkhögskolan att kunna kompensera för tidigare ofullständig skolgång ökar. Fler och fler deltagare är i behov av särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning eller bristfälliga kunskaper i svenska språket. Den snabba utbyggnaden av folkhögskolan med 8 000 nya årsplatser de senaste åren har gjort att ett stort antal nya lärare har rekryteras. Många av dem kom från sammanhang utanför folkbildningen och de behöver utbildning och fortbildning för att säkra kvaliteten.

Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på en utbildningsform som fungerar för personer med behov av individuella anpassningar. I folkhögskolan får deltagarna utrymme att hitta sina egna vägar och utnyttja sina styrkor på ett individanpassat sätt med stort stöd från lärare. Det är en komplex undervisningssituation som ställer höga krav på folkhögskollärarna och förutsätter en pedagogisk kompetens. Men trots detta finns inte tillgång till central kompetensutveckling, något som lärare i den ordinarie skolan har. Lärare i folkhögskolan behöver som alla lärare fortbildning för att hålla ämneskunskaper vid liv och få kunskap om de senaste rönen inom pedagogisk forskning. De behöver dessutom upprätthålla de idéer och värderingar som folkhögskolan vilar på: den kunskapssyn och människosyn som är grunden för folkhögskolans pedagogik.

Folkbildningsrådet föreslår särskild satsning på ett lärarlyft

Bristen på kompetensutveckling är en utmaning för folkhögskolan som helhet och drabbar såväl den enskilda skolan som lärarna och deltagarna. Både lärare och rektorer sänder tydliga signaler om att behovet är stort och att det växer. Utöver specifik kunskap om folkhögskolans ideologi och metod behövs kompetensutveckling inom områdena särskilt stöd, svenska som andraspråk och digitalisering.

Folkbildningsrådet ser tydligt att det behövs insatser som är särskilt anpassade till folkhögskolans verksamhet och målgrupp. Det borde vara en självklarhet att också folkhögskolans lärare omfattas av lärarlönesatsningar, centrala stödfunktioner och lärarlyft. I Folkbildningsrådets budgetunderlag för 2020–2022 föreslår vi därför en utökning av folkbildningsanslaget med särskilt fokus på ett lärarlyft för folkhögskolan, för att säkra kompetensförsörjningen inom folkhögskolan.

Relaterad information

Aktuella budgetunderlag