#folkbildning

Bloggen #folkbildning drivs av Folkbildningsrådet, med syftet att lyfta och analysera frågor av relevans för folkbildningen.

Porträtt Kristina Persson

Folkbildning är vägen till klimatomställningen

Senast uppdaterad: 2021-07-09
Etiketter:
Studieförbund

Satsa en miljard på att folkbilda om klimatet. Genom folkbildning kan man bygga kunskap om klimatkrisen och mobilisera engagemang för att motverka den drastiska globala uppvärmningen som vi står inför, det skriver Kristina Persson från tankesmedjan Global Utmaning i ett blogginlägg.

Kunskapen om den globala uppvärmningen är omfattande, vi vet vad som behöver göras. Vi har insikterna och den teknik som krävs. Det är inte förknippat med stora uppoffringar att ställa om, tvärtom - det är motsatsen som gäller: Det kommer att kosta för ekonomin, välfärden och Sveriges konkurrenskraft, att inte ställa om. Men det är en stor utmaning att ställa om i tid. Viktiga beslut måste tas och stora förändringar genomföras på kort tid. Redan om tio år kan det vara för sent att begränsa uppvärmningen tillräckligt mycket för att undvika en klimatkatastrof.

Så vad är problemet? Varför går det så långsamt?

Det är nu som radikala förändringar måste ske.

Ett svar kan vara att problemen händer inte nu hos oss – de är varken konkreta eller akuta; De riktigt stora problemen ligger långt fram i tiden, när de flesta av dagens politiker gått i pension. Kanske upplevs de inte som tillräckligt viktiga. Men det är nu som radikala förändringar måste ske inom transporter, industri, energiproduktion, jordbruk m.m. om jorden ska klara att hålla uppvärmningen under två grader.

Ett annat svar kan vara att så mycket hänger ihop, är komplext och kräver samarbete mellan många olika aktörer. Så ser inte den offentliga beslutsorganisationen ut i vårt land, den är gjord för att hantera delar av en helhet och sådant som ligger nära i tiden.  

En tredje förklaringen är att politiker vill vara populära och bli omvalda.  - Blir man populär när man talar om avlägsna problem med stora och förödande konsekvenser ofta långt bort, som är svåra att förstå innebörden av för oss? Klimatet rankas lägre än många andra frågor, till exempel kriminalitet, hälsa och skola.

Det är därför som folkbildningen och medborgarnas engagemang är så viktigt. För att vår och andra regeringar ska kunna ta de radikala och snabba steg som krävs för att bygga ett fossilfritt välfärdssamhälle krävs medborgarnas aktiva stöd och engagemang.

I Parisavtalets artikel 12 konstateras att allmänhetens medvetenhet och tillgång till information om klimatomställningen är en förutsättning för att vi ska kunna nå målet om att hålla den globala upphettningen under två grader. Regeringen har ställt sig bakom detta och Naturvårdsverket påpekar i en utredning att mycket mer behöver göras för att skapa delaktighet hos medborgarna.

Det är en demokrati- och rättighetsfråga att medborgarna blir väl införstådda med klimatomställningens innebörd.

Om detta ska ske behöver den svenska folkbildningen med 10 studieförbund och ett nära samarbete med många stora folkrörelser mobiliseras. Det är en demokrati- och rättighetsfråga att medborgarna blir väl införstådda med klimatomställningens innebörd. Den ska dessutom vara rättvis, ingen ska bli lämnad efter på grund av de förändringar som behöver ske.  För att besluten ska bli de allra bästa behövs också en demokratisk och kritisk dialog kring hur vi bäst kan skapa en fossilfri välfärdsstat.

Den färska rapporten ”Klimatagenda för Sverige” från Global Utmaning visar hur Sveriges utsläpp kan minska till nettonoll år 2045. Insikterna i rapporten håller på att omvandlas till ett utbildningspaket för att nå ut till en bredare allmänhet via studieförbund och fackföreningar. Syftet är att öka kunskapen om hur vägen till ett fossilfritt samhälle kan se ut.

Sverige och hela världen behöver brådskande en modig och effektiv klimatpolitik.

Global Utmaning föreslår därför att regeringen öronmärker en miljard svenska kronor för folkbildning om klimatomställningen. Studieförbund och folkhögskolor kan med detta nå en stor del av befolkningen. En miljardsatsning skulle innebära att studieförbund och folkhögskolor varje år kan anordna tusentals kulturarrangemang och studiecirklar samt 100-tals folkhögskolekurser om klimatomställningen. Satsningen skulle kunna nå närmare en miljon människor om året.

Mycket står på spel: Våra unga, barn och barnbarn riskerar att få betala ett högt pris för den passivitet som vi medelålders och äldre har gjort oss skyldiga till.

Kristina Persson

Kristina är tidigare minister för strategi- och framtidsfrågor. 2005 startade hon tankesmedjan Global Utmaning som verkar för hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och klimatmässigt.