#folkbildning

Lärandet och den sociala gemenskapen i studiecirklar är viktig för många äldres välmående

Senast uppdaterad: 2019-03-21

Det senaste numret av idétidskriften Kurage handlar om de äldre i civilsamhället. Det är ett nummer fullmatat med intressanta artiklar om de äldres ideella engagemang, om utmaningar och förebilder. Folkbildningens äldsta deltagare återfinns främst i studieförbundens studiecirklar och gruppen som är 65 år och äldre har ökat under senare år. Rapporten Cirkeldeltagare efter 65 gjordes 2013 på uppdrag av Folkbildningsrådet och den visar att studieförbundens verksamhet bidrar positivt till äldres välmående. Pelle Åberg är en av medförfattarna till rapporten, läs hans gästblogg nedan om hur studiecirklar bidrar till höjd livskvalitet hos äldre.

Befolkningen i Sverige, precis som i många andra länder, blir allt äldre. Hälsan är också god allt längre upp i åldrarna, vilket betyder att det finns en allt större grupp äldre som fortfarande orkar, vill och kan vara aktiva på olika sätt. Den demografiska utvecklingen har också fört med sig ett allt större intresse för vad som påverkar äldres hälsa, välmående, aktivitetsnivåer, osv. runtom i världen. Samtidigt finns också mer problematiska diskussioner kring ensamhet och social isolering bland äldre till följd av krympande sociala nätverk.

En hel del forskning pekar på betydelsen av att kontinuerligt delta i olika former av lärandeaktiviteter för äldres livskvalitet, sociala kontakter, hälsa och många andra saker. Om vi då tittar på den svenska folkbildningen och mer specifikt studiecirkeldeltagande så ser man först att det är en stor andel av deltagarna som är 65 år gamla eller äldre, faktiskt mer än en tredjedel av samtliga studiecirkeldeltagare.

Men hur uppfattar då dessa äldre studiecirkeldeltagare sitt deltagande? Vad får de ut av deltagandet och varför är de där? Detta undersöktes i en av Folkbildningsrådets utvärderingar som publicerades 2013. Resultaten från den utvärderingen har sedermera utvecklats i ett par vetenskapliga artiklar och även i en gästkrönika i en kanadensisk tidskrift – intresset för svenska studiecirklar och hur de kan bidra till ett lyckat åldrande är stort!

I de artiklar som jag skrivit med utvärderingens resultat som bas har jag främst fokuserat på hur studiecirkeldeltagandet påverkar de äldre deltagarnas känslor av välmående.

Det jag fann var att många äldre betonar de sociala aspekterna av lärandet och lärmiljön i studiecirkeln. Även om många förstås hävdar att de lärde sig mycket så var det många som menade att de viktigaste vinsterna med deltagandet handlande om att de blev del av en gemenskap, del av en social kontext.

De flesta uppgav, föga förvånande, att en önskan att öka sina kunskaper och färdigheter var ett motiv för deltagande men ännu fler hävdade att bli en del av den gemenskap som kan skapas i en studiecirkel och att få möjlighet att träffa nya människor motiverade dem att delta.

När man istället tittar närmare på vad deltagarna menar att de fick ut av sitt deltagande så är resultaten snarlika. Nästan alla menar att de vann nya kunskaper och färdigheter men också att ett viktigt resultat var att bli en del av gemenskapen. Den sociala dimensionen av att delta i en studiecirkel är alltså viktig för äldre och det kan, för dessa deltagare, bidra till att äldre kan undvika social isolering och ensamhet. Nästan samtliga deltagare hävdade dessutom att deras känslor av välmående hade ökat till följd av cirkeldeltagandet.

Att delta i studiecirklar verkar bidra på flera olika sätt till äldre deltagares livskvalitet, inte minst genom att utöka eller bibehålla sociala nätverk och genom att bidra till att äldre kan fortsätta vara aktiva och utveckla sina intressen, kunskaper och färdigheter.

Bloggskribenten Pelle Åberg är docent i statsvetenskap och lektor vid Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Läs mer om de äldre i folkbildningen