Seminarium Almedalen: Engagerade lärare framgångsfaktor för folkhögskolan

Publicerad: 2013-07-02

Folkhögskolans lärare är engagerade och lägger mycket tid på sina deltagare, både i och utanför klassrummet. Därför visar de ofta bättre resultat jämfört med andra utbildningsanordnare, anser panelen i Folkbildningsrådets seminarium ”Varför lyckas folkhögskolans lärare” i Almedalen.

Per Andersson, forskare i pedagogik och vuxnas lärande vid Linköpings universitet har gjort en utvärdering på uppdrag av Folkbildningsrådet. Den går igenom vad folkhögskolans lärare gör under sin arbetstid, hur de ser på sin kunskap och kompetens samt hur ett antal rektorer ser på lärarnas kompetens och kompetensbehov.

Per Anderssons presentation av utvärderingen:

– Bedömningen från Utbildningsdepartementet är att folkhögskolorna gör ett bra jobb, säger Ulrika Stuart Hamilton, statssekreterare, Utbildningsdepartementet. Därför har man också ökat resurserna.

De studiemotiverande folkhögskolekurserna har också varit framgångsrika med goda resultat för deltagarna.

Nyckelresurs för deltagarna

Deltagare som inte kommer till sin rätt i andra skolformer växer inom folkhögskolan. I det här arbetet är folkhögskolans lärare en nyckelresurs.

– Mycket av det Per Andersson pekar på i sin studie; att lärarna har ett stort engagemang, är goda pedagoger med god kunskap är viktigt. Men den verkliga nyckelfaktorn är nog den mänskliga kontakten, att lärarna tillbringar mycket tid med deltagarna utanför den ordinarie utbildningen, säger Ulrika Stuart Hamilton.

Lärarnas frihet att forma undervisningen är också en viktig faktor i deras engagemang.

– Att resultaten är så goda handlar inte bara om engagemang och kunskap utan att vi får så stort utrymme att skapa utbildningarna på folkhögskolorna, säger Ingela Zetterberg, ordförande, SFHL. Lärarnas arbetslag formar kurserna och skapar dessa sedan tillsammans med deltagarna. För oss folkhögskolelärare är det fantastiskt att få ta del av den här undersökningen och höra att vi har ett så bra resultat.

Stärka folkhögskolans särart i lärarutbildningen

Panelen diskuterade folkhögskolans utmaningar. En av dessa är att stärka folkhögskolan i lärarutbildningen men också att kunna slå vakt om den unika skolformen som folkhögskola är. Många fortbildar sig till lärare när de redan arbetar i folkhögskolan medan de flesta utbildar sig till gymnasielärare för att det finns fler jobbtillfällen.

Att bevara särarten i relation till det formella skolsystemet är också en viktig faktor, då man ofta behöver anpassa undervisningen till exempelvis Allmän kurs, studiemotiverande folkhögskolekurser och uppdrag kring SFI-undervisningen. Lärarna anser att de har förhållandevis bra kompetens när det handlar om undervisningen men vill gärna öka sin kompetens kring att möta deltagare, till exempel med behov av särskilt stöd.

Behov av fler utvärderingar

I Folkbildningsutredningen som kom förra året lyftes att man vill göra utredningar oftare.

- Folkbildningen har ett intresse att följa upp och utvärdera verksamheten, säger Britten Månsson Wallin, generalsekreterare för Folkbildningsrådet. Och om man finner att verksamheten har stora värden så blir det ju ännu mer positivt.

- Vi har tagit initiativ till att göra en egen utvärdering, där vi mäter samhällsnytta och utanförskap, berättar Jakob Thunell, rektor Alma folkhögskola. Folkhögskolan har lyckats bra att få många på allmän kurs och studiemotiverande folkhögskolekurs att studera vidare och genom folkhögskoleinsatsen har man minskat både arbetslösheten och det ekonomiska biståndet hos deltagarna.

- Skattebetalarna bör få veta vad pengarna går till, säger Matz Nilsson, styrelseledamot i RIO och ordförande i Skolledarna, men det borde göras ännu fler utvärderingar på effekten av folkhögskolornas verksamhet.

Under seminariet diskuterades också möjligheterna att öppna folkhögskolan för unga från 16 år och hur man ska kunna förbättra SFI och folkhögskolornas roll i detta.

Panelsamtalet från seminariet: