Studeranderätt en fråga om demokrati

Publicerad: 2014-03-20

Som stöd till både kursdeltagare och folkhögskolor finns sedan ett par år tillbaka Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Dit kan studerande vända sig om de är missnöjda med sin utbildning.

Innan Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR, fanns hade deltagare på folkhögskolan ingen möjlighet att klaga på sina studier utanför skolans ramar. Studerande i det ordinarie utbildningssystemet kan exempelvis vända sig till Skolinspektionen och för deltagare på studieförbunden finns Allmänna reklamationsnämnden.Susanne Grundström, ledamot i FSR

Susanne Grundström är ordförande i Hällefors folkhögskola och ledamot i FSR och tycker att de studeranderättsliga frågorna är mycket angelägna:

- Deltagarna gör stora satsningar för att gå på folkhögskola. Det är en stor ekonomisk uppoffring med studielån och den tid man lägger för att studera. De ska kunna ställa krav så att det blir som de tänkt sig och att folkhögskolorna gör det de sagt.

Det är folkhögskolorna själva som bestämmer vilken studeranderättslig standard man ska ha. FSR finns sedan till hjälp för den student som är missnöjd för att kontrollera att skolan själv följt sina egna regler.

- Vi kan endast rekommendera skolorna hur de ska göra. Men vår uppfattning i FSR är att de följer våra rekommendationer, säger Susanne Grundström.

Eventuella klagomål och problem ska man som deltagare i första hand ta upp med folkhögskolans rektor och styrelse. Men om man upplever att man inte får gehör av dem finns FSR.

- Just att deltagare har någonstans att vända sig och någon som lyssnar på dem tror jag är väldigt viktigt.

Och vilken är största nyttan för folkhögskolorna?

- Vi hoppas att skolorna tar den återkoppling som blir efter ett ärende på ett positivt sätt. Att de lär sig av både sina egna och andras ärenden hur man kan bemöta deltagarnas klagomål och kritik.

De ärenden som FSR hittills haft handlar främst om deltagare som blivit avstängda och fall där folkhögskolor dragit in delar av kurser som man utlovat.

- Det vi sett är att folkhögskolorna behöver bli tydligare med de formella processerna och dokumentationen kring exempelvis ett beslut om avskiljande. Ibland behöver de också strama till sina regler och styrdokument.

En viktig målgrupp för folkhögskolans verksamhet är deltagare som är utrikes födda. Och enligt Susanne Grundström är det en utmaning att få både dessa men så klart alla deltagare att förstå att man har rätt att kräva sin rätt.

- Enligt folkbildningsförordningen ska deltagarna ha stort inflytande hur utbildningen är utformad och organiserad, det är en del i demokratiuppdraget. Därför är det viktigt att kunna framföra missnöje och att leva folkhögskolelivet på ett demokratiskt sätt.