Statskontorets utvärdering av statsbidraget till folkbildningen klar

Folkbildningen har en stor betydelse för många som deltar i verksamheterna på folkhögskolor och i studieförbund. Det visar Statskontorets samlade utvärdering av folkbildningen.

Senast uppdaterad:

Statskontoret har på uppdrag av regeringen genomfört en samlad utvärdering av folkbildningen utifrån de fyra syftena med statsbidraget. Tidigare har en delrapport lämnats i april 2016 och en lägesbeskrivning i april 2017.

Statskontorets utvärdering visar att folkbildningens pedagogik stärker deltagarnas självförtroende och förmågan att prestera. Det ger i sin tur mod att utbilda sig och engagera sig i samhället. Pedagogiken främjar även en ökad tolerans och öppenhet mot människor med annan bakgrund och andra erfarenheter. 

Folkbildningen bidrar också till att utjämna utbildningsklyftor genom att erbjuda utbildningsmöjligheter för dem som inte fullföljt tidigare studier. Deltagare på folkhögskolornas allmänna kurs går vidare till eftergymnasiala studier och tar en eftergymnasial examen i nästan samma utsträckning som jämförbara deltagare på Komvux, visar en studie som Statskontoret har låtit göra.

Folkhögskolor och studieförbund uppvisar en mångfald bland sina deltagare, men saknar ibland tillräckligt effektiva strategier för att nå människor som inte tillhör deras traditionella målgrupper. Det gäller till exempel folkhögskolornas estetiska kurser och studiecirklar inom kulturområdet som lockar få deltagare med utländsk bakgrund. 

– Folkhögskolor och studieförbund ska värna de verksamheter som fungerar väl, men de behöver också utarbeta strategier för hur verksamheten ska utvecklas för att kunna nå fler, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.