Folkbildningen gör skillnad i segregerade städer

Publicerad: 2019-06-12

Folkbildningen är mer relevant i marginaliserade stadsdelar än i andra områden i samma kommuner. Relativt sett deltar fler invånare i marginaliserade stadsdelar i både studieförbundens verksamhet och folkhögskolornas allmänna och studiemotiverande kurser.

Det framgår av en ny rapport från Folkbildningsrådet.

Folkbildningen ska bidra till en demokratisk utveckling av samhället och utjämnar kultur- och bildningsklyftor. Det är ett grundläggande skäl till att samhället stödjer folkbildningen.

– Givet statens syften med statsbidraget till folkbildningen är invånarna i marginaliserade områden en viktig målgrupp. Det är därför glädjande att se att studieförbund och folkhögskolor tycks nå ut till dessa invånare, säger Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.   

Marginaliserade områden

Studien omfattar 61 stadsdelar som Polisen 2017 identifierade som utsatta. Stadsdelarna innefattar cirka en halv miljon invånare och finns i 27 större svenska kommuner med totalt nära 3,5 miljoner invånare.

I studien visar forskarna att ungefär 9,5 procent av befolkningen i marginaliserade stadsdelar deltar i studieförbundens verksamhet, jämfört med 9,2 procent i kommunerna i övrigt för befolkningen över 15 år. Deltagare folkbokförda i marginaliserade stadsdelar deltar också i större utsträckning i folkhögskolornas allmänna kurser jämfört med riket som helhet.

Sociala innovationer

Forskarna fann även att folkbildningen bidrar till sociala innovationer genom att hitta nya sätt att praktisera bildning, kulturproduktion, normkritiska förhållningssätt, social mobilisering och hållbar stadsutveckling.

Särskilt uppmärksammas vikten av folkbildningens stöd till lokala mötesplatser. Folkbildningen bidrar till att möjliggöra marginaliserade gruppers gemensamma möten och aktiviteter. Mötesplatserna är en viktig resurs för det lokala föreningslivet och för demokratins bärkraft på sikt.

Det finns dock en risk att folkbildning som ensidigt fokuserar på målet att ”integrera” deltagare i det svenska samhället riskerar att underminera sin potential i dessa stadsdelar.

– All folkbildning bör handla om att anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas förutsättningar och behov. Det gäller självklart lika mycket i dessa områden, säger Maria Graner.

Deltagarnas bakgrund utmanar folkbildningen

Ett viktigt resultat från rapporten är att folkbildningen når en annan målgrupp i marginaliserade stadsdelar, jämfört med övriga kommuner. Något som utmanar folkbildningen att hitta nya arbetssätt och metoder för att kunna fortsätta möta människor och grupper utifrån deras unika behov och förutsättningar.