”Folkbildningen måste ha en särskild frihetsgrad”

Publicerad: 2019-07-03

Folkbildning och demokratins gränser diskuterades i Almedalen vid ett seminarium som Folkbildningsrådet arrangerade. Medverkade gjorde professor Erik Amnå som inledde med att berätta om en studie av studieförbundet Ibn Rushd som han gör på uppdrag av Folkbildningsrådet. På seminariet lyftes frågor om vilka risker staten kan ta i sin bidragsgivning samt folkbildningens viktiga roll för att stärka demokratin.

I samtalet diskuterades vikten av att folkbildningen är fri och frivillig, och att folkbildningen har en funktion som är att utmana demokratin för att säkra dess överlevnad. En fråga som ställdes var vilka risker man kan ta med det statliga stödet till civilsamhället.

– Folkbildningen måste ha en särskild frihetsgrad och ge utrymme för debatter där åsikter som ifrågasätter demokratin måste få finnas, säger Erik Amnå under samtalet. Det går inte att på förhand säga hur dessa diskussioner slutar. Men det ska inte handla om väckelsemöten mot demokratin, och det måste vara så att man som arrangör på förhand säkerställer att olika åsikter får komma till tals.

– Folkbildningsrådet och civilsamhället måste våga ta risker, säger Lena Posner-Körösi, demokratiambassadör och ordförande för den judiska folkhögskolan Paideia. Hon betonade vikten av att kunna fånga upp och ha samtal med människor som inte vuxit upp med värderingar om allas lika värde.

Såväl Erik Amnå som Zana Muhammad, ordförande för Ibn Rushd, lyfte att det måste finnas oberoende, genomarbetade och vetenskapligt grundade faktaunderlag för att tydliggöra spelreglerna.

– Vi vill ha transparens. Vi vill att folk ska veta vad vi är för organisation. Fakta som kommer fram i den här utredningen kommer hjälpa oss utveckla vår organisation. Säger Zana Muhammad på seminariet.

På seminariet deltog även Daniel Lindvall, huvudsekreterare i Demokrativillkorsutredningen, och Maria Graner, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

Sedan hösten 2018 har Amnå utrett Ibn Rushds verksamhet, på uppdrag av Folkbildningsrådet. Bakgrunden är att Ibn Rushds ifrågasatts utifrån en demokratisk grund. Rapporten analyserar verksamheten i förhållande till villkoren för statsbidraget och demokrativillkoret. Rapporten lämnas till Folkbildningsrådets styrelse efter sommaren och behandlas på möte den 4 september. Därefter publiceras den på Folkbildningsrådets webbplats.

Seminariet spelades in och kommer att läggas upp på Folkbildningsrådets youtubekanal inom kort.

Foto: José Figueroa/Kultur i Almedalen.