Folkbildningens roll i en digital framtid

Hur kan folkbildningen förhålla sig till samhällets ökande digitalisering? Hur ser det ut idag och vilka utmaningar står vi inför? Det utforskas i en ny rapport från Folkbildningsrådet skriven av Johan Groth och Jan Hylén.

Senast uppdaterad:

Samhället digitaliseras i snabb takt och vi blir allt mer beroende av digitala lösningar i vardagen. Samtidigt finns det runt 1,1 miljoner människor i Sverige som sällan eller aldrig använder datorer och internet. Här finns en stor risk för digitalt utanförskap. För folkbildningen innebär den allt jämnt ökande digitaliseringen både möjligheter och utmaningar som vi behöver ta oss an i vårt arbete med att främja demokratiskt deltagande och delaktighet.

Rapporten Digitalisering inom folkbildningen visar att folkhögskolor och studieförbund bedriver ett systematiskt och framåtsyftande arbete, men den visar också att det saknas en övergripande diskussion om folkbildningens roll i en digital framtid. Folkbildningen behöver ta sig an ett mer strategiskt arbete för att ännu bättre kunna svara mot de förutsättningar som digitaliseringen skapar.

– Ett medvetet arbete kring digitalisering är en förutsättning för att uppnå de fyra syftena med statens stöd till folkbildningen, säger en av rapportförfattarna Johan Groth. Idag pågår ett omfattande och handfast digitaliseringsarbete på folkhögskolor och i studieförbund som påverkar både administrativa och pedagogiska processer. Samtidigt lyfter vi i rapporten att detta är ett område som är under utveckling där mer kunskap och diskussioner krävs.

Rapporten lyfter hur digitalisering är både en förutsättning och en metod för studieförbundens och folkhögskolornas arbete med att stärka och utveckla demokratin, skapa påverkansmöjligheter och egenmakt, erbjuda möjligheter till bildning och utbildning och öka delaktigheten i landets kulturliv.