Folkbildningsrådet positiva till förslag på nya demokrativillkor

Gemensamma demokrativillkor är positivt för civilsamhället. Men det är viktigt att villkoren tillämpas på rätt sätt, skriver Folkbildningsrådet i ett remissvar till Demokrativillkorsutredningen.

Senast uppdaterad:

Syftet med utredningen är att skapa ett tydligare regelverk för den statliga bidragsgivningen till civilsamhället. Bakgrunden är den pågående diskussionen om vilka krav som ställs på demokratiska värderingar för organisationer som tar emot bidrag. Idag regleras bidragsgivningen i närmare 60 olika lagar och förordningar – bland annat förordningen om statsbidraget till folkbildningen, som Folkbildningsrådet fördelar.

– Vi tycker i grunden att det är bra med gemensamma demokrativillkor för hela statens bidragsgivning, men det finns en del svårigheter som utredningen behöver ta hänsyn till, säger Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare. 

Till exempel anser Folkbildningsrådet att det är viktigt att komma ihåg att alla statsbidrag har olika syften. Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Det är olyckligt att utredningen inte i större utsträckning berör frågor om skillnader i olika sorters bidrag, och vilka konsekvenser gemensamma villkor skulle kunna medföra.

Villkoren behöver tillämpas på rätt sätt

Folkbildningen ska bidra till att stärka och utveckla demokratin. Det framgår av utredningen att villkoren inte innebär att en fri debatt om svåra frågor i demokratin ska begränsas. Men Folkbildningsrådet ser att det finns utmaningar i hur villkoren kan komma att tillämpas.

– Om det sker en mycket strikt tillämpning finns risken att studieförbund och folkhögskolor avstår från att samarbeta med grupper där behoven av folkbildning är stora, säger Maria Graner.

Enligt utredningen ska villkoren främst gälla organisationens företrädare, inte enskilda deltagare. Det är en rimlig hållning anser Folkbildningsrådet, men lyfter i remissvaret också att i studieförbundens verksamhet är det cirkelledaren som är organisationens företrädare. Idag finns det närmare 120 000 cirkelledare och det kommer sannolikt uppstå situationer då enskilda cirkelledare gör övertramp. I de fallen är det inte rimligt att det får konsekvenser för hela organisationens bidrag. 

Delade meningar bland Folkbildningsrådets medlemsorganisationer

Studieförbunden i samverkan och RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, anser båda i sina remissvar att förslagen på nya demokrativillkor bör avslås. Studieförbunden förordar en tillitsbaserad styrning och anser att de föreslagna demokrativillkoren snarare bidrar till ökad kontroll. RIO betonar att civilsamhällets olika delar är uppbyggt på olika logiker och att de föreslagna demokrativillkoren inte är anpassade för det utan enbart utgår från en myndighetslogik, något som riskerar att skapa ytterligare kontrollfunktioner.

Folkbildningsrådets tredje medlem, SKL, är däremot positiva till förslaget. Deras remissvar är dock mer generellt hållet utifrån deras större uppdrag och tar inte specifikt upp hur de ser att det kan påverka folkbildningen. I sitt remissvar påpekar SKL att det är viktigt att kommuner och regioner utformar demokrativillkor utifrån lokala förutsättningar.