Förslag på nya demokrativillkor för statsbidrag till civilsamhället
En utredning har lämnat förslag om nya demokrativillkor för statens bidrag till civilsamhället. Bland de förordningarna som berörs finns den som reglerar statsbidraget till folkbildningen som fördelas av Folkbildningsrådet.
Den 17 juni lämnade Demokrativillkorsutredningen sina förslag på ett förtydligat och enhetligt regelverk för den statliga bidragsgivningen till civilsamhället. Diskussionen om vilka krav som ställs på demokratiska värderingar för organisationer som får statliga bidrag pågår just nu på flera håll. Utöver den aktuella Demokrativillkorsutredningen berörs frågan även i utredningen om Arvsfondens bidragsgivning och utredningen om stöd till trossamfund.
Idag regleras bidragsgivningen till civilsamhället i närmre 60 olika lagar och förordningar, bland dem finns förordningen som gäller statsbidraget till folkbildningen som Folkbildningsrådet fördelar. Utredningen föreslår nu ett nytt, gemensamt demokrativillkor för ökad tydlighet och förutsägbarhet i bidragsgivningen.
Utredningens förslag till nya demokrativillkor:
Bidrag ska inte få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten
- utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter
- diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde
- rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2
- motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Folkbildningen och demokratins gränser
Även inom folkbildningen pågår ett samtal om demokratiska värderingar och hur de bedöms i bidragsgivningen. På tisdagen den 2 juli arrangerar vi ett seminarium i Almedalen med temat folkbildningen och demokratins gränser. Medverkar gör bland annat huvudsekreterare för Demokrativillkorsutredningen, Daniel Lindvall, samt professor Erik Amnå som under våren har genomfört en studie av studieförbundet Ibn Rushd, på uppdrag av Folkbildningsrådet.