Folkbildningens organisationer är viktiga utförare av välfärdstjänster

Utredningen om Idéburna aktörer i välfärden har haft i uppdrag att ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer. Folkbildningsrådet har nu lämnat in sitt remissvar och är positiva till merparten av utredningens förslag. Även Studieförbunden i samverkan i tillstyrker stora delar av utredningens förslag medan Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation vill att skillnaden mellan folkbildningsverksamhet och välfärdstjänster ska vara än tydligare.

Senast uppdaterad:

I utredningen lyfts idéburna organisationer som viktiga aktörer och innovatörer inom välfärden. Bland styrkorna finns förankring hos brukare, lokal närvaro och en lång historia av att erbjuda olika välfärdstjänster. Utredningen föreslår utökade möjligheter för idéburna aktörer att delta i utförandet av den offentligt finansierade välfärden. Ett centralt syfte för utredningen har varit att ta fram ett förslag på en definition kring vilka idéburna aktörer som kan utföra offentligt finansierade välfärdstjänster.

Folkbildningsrådet positiva till stora delar av utredningen

Folkbildningsrådets anser att det är positivt med en fungerande och erkänd definition av idéburna organisationer. En sådan definition kan underlätta ambitionen att stärka villkoren för deras medverkan i välfärden, som utförare eller samarbetspartner. Det underlättar även för statistik och för möjligheten att reservera kontrakt eller att införa anpassade regelverk.

Folkbildningsrådet ställer sig däremot inte bakom utredningens förslag att den folkbildningsverksamhet som anordnas av folkhögskolor och studieförbund ska inkluderas i begreppet välfärd. Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna som är fri och frivillig. Studieförbund och folkhögskolor är idéburna och många av dem utför utöver folkbildningsverksamheten också uppdrag inom den offentliga välfärden. De folkbildningsideal som organisationerna bygger på är värdefulla även i genomförande av välfärdstjänster, men verksamheterna skiljer sig åt.

– Många studieförbund och folkhögskolor kan och vill bidra mer i den offentliga välfärden, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Den ideologiska särart som finns inom folkbildningen är en tillgång även inom välfärdssektorn, och det är angeläget att den tas tillvara för såväl brukarnas som samhällets skull.

Viktigt att ta vara på den mångfald av aktörer som finns i idéburen sektor

I sitt remissvar ställer sig även Studieförbunden i samverkan i huvudsak bakom utredningens förslag. Studieförbunden uppmanar dessutom regeringen att anta ett nationellt mål om att andelen idéburna aktörer i välfärden ska öka. De betonar vikten av att ta tillvara den mångfald som finns av idéburna aktörer vars fokus är att driva sin verksamhet i nära samspel med enskilda deltagare och deras organisationer. För idéburna aktörer är det kvaliteten för deltagarna är det styrande målet. Alla pengar stannar i verksamheten, och organisationerna engagerar många ideella krafter. Det möjliggör enligt Studieförbunden en verksamhet med hög kvalitet som drivs till låg kostnad.

Rörelsefolkhögskolornas riksförbund, RIO, är positiva till utredningens ansats och att man ska tillvara på idéburna aktörer som välfärdsutövare. Men de framför också kritik i sitt remissvar och betonar särskilt att folkhögskolor i första hand bedriver folkbildning. RIO anser att folkhögskolor ska kunna välja att ansöka om att bli en aktör som utför offentligt finansierade välfärdstjänster, men de motsätter sig utredningens förslag som går ut på att folkhögskolor automatiskt ska registreras som välfärdsaktör.