Studieförbundens betydelse i en digital värld

Publicerad: 2020-11-24

I en tid när digitaliseringen ökar i en rasande fart krävs aktiva insatser för att stärka den digitala kompetensen. Särskilt många äldre vittnar om utmaningar i att hänga med i utvecklingen. Här är folkbildningen en viktig aktör för att överbrygga bildningsglapp och bidra till att stärka människors möjlighet att delta i samhället.

Det är en avgörande demokratifråga att medborgare kan ta del av både information och tjänster i samhället. Men enligt Internetstiftelsens finns det fortfarande ett digitalt utanförskap i Sverige. Det handlar i störst utsträckning om äldre, men även om personer som bor på landsbygden, som bor i ensamhushåll och som har en funktionsnedsättning.

I delrapporten Digitalt utanförskap anger många äldre att de behöver hjälp med att förstå och använda tjänster online. Till exempel anger 2 av 3 av de som är 76 år eller äldre att de behöver hjälp med att börja abonnera på en strömningstjänst, och nästan 6 av 10 med att skaffa mobilt bank-id. Möjlighet till att få stöd och hjälp med digitala tjänster är alltså en viktig nyckel till delaktighet.

På Internetdagarna den 23 november medverkade Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner på seminariet Hur får vi med alla i det digitala folkbildningslyftet?

– Studiecirkeln är en hundra år gammal uppfinning som alltid varit ett verktyg för demokratin, säger Maria Graner. Folkbildningen har en förmåga och ett uppdrag att nå många av de grupper som står långt ifrån digitaliseringen och samhället.

Seminariet handlade om studieförbundens arbete för att öka den digitala kompetensen, bland annat genom satsningar som Seniorsurfarna som är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, SPF Seniorerna och Utbildningsradion. En av folkbildningens styrkor är att man når ut till grupper som ofta står långt ifrån samhället. Studieförbunden finns i landets alla 290 kommuner. 2019 deltog cirka 600 000 i en studiecirkel och hela 41 procent var över 65 år.