Tuff ekonomisk situation för folkhögskolor efter coronavåren

Publicerad: 2020-06-26

Coronapandemin drabbar flera av landets folkhögskolor hårt. Många skolor har under våren mött en tuff ekonomisk situation som gör att verksamheter riskerar att urholkas eller läggas ned. Samtidigt finns det stora förväntningar på att skolorna ska tillhandahålla utbildningar för att möta krisens effekter i samhället. Men folkhögskolan måste ges reella förutsättningar att kunna möta de förväntningar som ställs. Därför efterfrågar Folkbildningsrådet nu ett riktat ekonomiskt stöd till folkhögskolans verksamhet och infrastruktur.

Folkbildningsrådet har under våren samlat in underlag från landets folkhögskolor för att få en överblick kring hur deras verksamhet, ekonomi och framtidsutsikter påverkas av coronapandemin. Underlaget visar att många av folkhögskolornas ekonomi påverkas mycket negativt och att de kämpar med att få det att gå ihop. Det finns en stor risk att verksamheter måste läggas ner och i vissa fall att folkhögskolor går i konkurs.

Samtidigt lyfts folkbildningen återkommande fram som en resurs i samhället som är viktig för omställning och sysselsättning. Folkhögskolan med sin flexibilitet och unika förmåga att möta deltagarnas behov är en viktig aktör när individer och samhälle behöver ställa om. Det syns inte minst genom hur landets folkhögskolor kraftsamlat och snabbt lanserat 2 000 nya utbildningsplatser till hösten som en del av regeringens satsningar för att möta en ökad arbetslöshet.

– Det finns stora förväntningar på att folkhögskolorna ska leverera utbildningar och insatser av olika slag, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Folkbildningen behövs nu mer än någonsin och vi ser att söktrycket på skolorna ökar. Men för att folkhögskolorna ska kunna leva upp till samhällets högt ställda förväntningar måste deras verksamhet och infrastruktur bevaras.

Under våren har folkhögskolorna gjort stora omställningar och gått över till distans. På många folkhögskolor finns dock både internatboende och kök, vilket är en central del av utbildningsformen. När deltagarna nu inte längre befinner sig på skolan försvinner de intäkterna. Dessutom bedriver många folkhögskolor annan verksamhet för att finansiera sina lokaler och internat, såsom konferens- och kursverksamhet, som även de satts på paus. De generella stöd som finns tillgängliga, till exempel korttidspermitteringar, täcker inte det stora inkomstbortfallet.

– Det är avgörande att man ser folkhögskolan som en helhet där varje beståndsdel fyller en viktig funktion, säger Maria Graner. Det vore olyckligt om folkhögskolorna de kommande åren inte kan arbeta med full kapacitet för att de tvingas fokusera på att ställa om och lägga ner delar av sin verksamhet.

Folkbildningsrådet kan konstatera att den ekonomiska situationen riskerar att slå hårt mot folkbildningsverksamheten. Många folkhögskolor befinner sig i en tuff situation som riskerar att snabbt förvärras om inte extra resurser tillförs. Under våren har Folkbildningsrådet haft löpande kontakt med Utbildningsdepartementet och informerat om skolornas pressade ekonomi. Vi har nu efterfrågat ett riktat, långsiktigt stöd för att folkhögskolorna ska kunna ta sig igenom krisen och bevara sin verksamhet och infrastruktur.