Civilsamhället behövs för att stärka samhällskontraktet, demokratin och välfärden
I fredags lanserades förslag för en nystart för det svenska samhället av initiativet Nysta: Civilsamhällets nystartsgrupp för ett nytt samhällskontrakt. Det handlar om konkreta förslag till politiker inom sex områden för att stärka Sverige som samhälle efter corona-pandemin och hur civilsamhället kan bidra till förändringen.
Förslagen presenterades vid en konferens där flera statsråd och riksdagspolitiker medverkade, bland andra Amanda Lind, Lena Hallengren och Annie Lööf.
Initiativet togs i juli 2020 av fem stora paraplyorganisationer och en högskola: Civos, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd, Forum – idéburna organisationer med social inriktning, Giva Sverige och Fremia, som tillsammans representerar en mängd civilsamhällesorganisationer verksamma inom allt från avancerad sjukvård till arbete med ungdomar. Det är ett unikt, brett samarbete inom civilsamhället. Gemensamt för de olika aktörerna är att de ser att pandemins påverkan på samhället synliggjort en rad brister, som redan fanns där.
– Folkbildningen har varit en viktig aktör under pandemin, både genom att snabbt ställa om den breda verksamheten i studieförbund och folkhögskolor och genom att ta sig an nya uppdrag. Folkbildningen har en kapacitet att nå människor i hela landet och med olika förutsättningar, det gör oss till en stark kraft att räkna med. Nysta är ett viktigt initiativ för att stärka förutsättningarna för folkbildningen och hela civilsamhället, säger Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare.
Det demokratiska utrymmet i Sverige och världen utmanas på flera plan idag och Nysta föreslår lösningar på några av utmaningarna, däribland inskränkningar av fri- och rättigheter, hat och hot samt begränsningar av civilsamhällets utrymme att verka fritt och frivilligt. De föreslår bland annat att det inrättas enkla, förutsägbara och transparenta demokrativillkor för bidragsgivning som inte ökar den administrativa bördan eller skapar osäkerhet i hur organisationerna kan agera inom ramen för demokratin.
I rapporten lyfts också folkbildningen fram som en viktig del av det civila samhället, och ett område där samhällskontraktet är under omprövning. Rapportförfattarna betonar vikten av att värna den fria folkbildningen och dess förmåga att möta deltagarna där de är och utifrån deras behov och önskemål självständigt utforma sin verksamhet.
Fakta om projektet:
Förslagen inom de sex områdena presenteras i Nystarapporten och sex delrapporter.
- En stärkt demokrati: Demokratin i Sverige och världen utmanas idag på flera plan. Det civila samhällets utrymme att vara en kraft för demokratin behöver värnas och stärkas.
- Arbetsmarknad: Efter coronan är satsningar på folkbildning och arbetsmarknadsåtgärder än viktigare för att motverka ökad utsatthet och ojämlikhet. Civilsamhället har en nyckelroll i att rusta människor för arbete och sysselsättning.
- Digitalisering och AI: Digitalisering och AI är drivande i samhällsförändringen. Det civila samhället behövs för att värna rättigheter men också skapa förutsättningar för att samhället fullt ut ska kunna dra nytta av digitaliseringen.
- Välfärd i förändring: En ökad andel idéburen välfärd är gynnsam för en hållbar samhällsutveckling och förutsättningarna för en starkare och växande idéburen sektor behöver öka.
- Forskning, utbildning och innovation: Det bedrivs omfattande forsknings- och utvecklingsarbete i relation till det civila samhället men samarbetet mellan civilsamhället och de svenska lärosätena behöver utvecklas.
- Civilsamhällets övergripande förutsättningar: Det krävs reformer och lagförändringarna för att stärka utvecklingen av civilsamhället.