Två män utomhus som spelar och sjunger

Studiecirkeln extra viktig för många under coronapandemin

Publicerad: 2021-06-30

För cirkeldeltagarna har studiecirklar fyllt viktiga funktioner under 2020, men att hitta rätt i alla digitala lösningar och skiftande restriktioner har varit utmanande för både studieförbunden och deltagarna. Det visar en ny cirkeldeltagarundersökning från Folkbildningsrådet.

Undersökningen är en del av samlingsprojektet Folkbildning i coronatider, med åtta olika delstudier som på olika sätt belyser studieförbundens och folkhögskolornas förutsättningar och arbete i relation till spridningen av coronaviruset i samhället. I rapporten Cirkeldeltagarnas erfarenheter under pandemin presenteras en bred bild av deltagarnas upplevelser av cirkelverksamheten i Sverige det senaste året.

Innan coronapandemin bröt ut genomfördes nästan alla cirklar på plats, endast enstaka procent var helt på distans. När social distansering blev normen inleddes en rekordsnabb omställning i folkbildningen som innefattade att cirklar genomfördes i mindre grupper, bytte miljö och i många fall helt skiftade till digitala plattformar. Omställningen har haft både positiva och negativa konsekvenser för cirkeldeltagarna, och visat på det stora värdet folkbildningen har för både samhället och individen.

– Den här tiden har synliggjort hur viktigt det är för oss alla med sociala kontakter och sammanhang där vi kan utveckla våra intressen och uttrycka vårt engagemang. I vår rapport blir det än en gång tydligt vilken viktig funktion studieförbunden har för väldigt många människor, säger Maria Graner, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

Genom kreativa lösningar och digital kompetens skapades viktig social samvaro

Enligt undersökningen är studiecirkeldeltagare generellt väldigt nöjda med sina cirklar, hela 96 procent var övervägande nöjda med sin studiecirkel, trots den snabba omställningen under pandemin. För många deltagare fyller cirklarna viktiga funktioner i livet, för social samvaro och intellektuell stimulans. Nära två tredjedelar av deltagarna anger att studiecirkeln fick en särskild betydelse det gångna året. Träffarna i studiecirkeln blev ett sätt att upprätthålla normalitet och välmående och att ha något att sysselsätta sig med när mycket annat sattes på paus.

Fördelar som deltagarna lyfte fram specifikt med distanscirklar var att de var lättare att få in mellan jobb och familj, och man har kunnat skapa möten över geografiska gränser. Möjligheten att genomföra vissa moment på egen hand när man hade tid var också uppskattat. Många deltagare vittnar dock om att det inte blir samma utrymme för spontanitet i anslutning till träffarna, och arbetsformerna kan bli mer enkelriktade när cirklarna genomförs digitalt.

En tydligt negativ effekt av pandemin var att flera grupper, till exempel äldre och deltagare med kort utbildning, inte längre kunde delta i verksamhet i samma utsträckning när den ställdes in eller genomfördes på distans. För de som trots svårigheter ändå deltagit i cirklar har det inneburit en utveckling av den egna digitala kompetensen. Tekniken har skapat nya möjligheter och man har använt sig av allt från videoträffar och kommunikation via textbaserade chattplattformar, till möten över telefon. Med kreativa och genomtänkta digitala lösningar i kombination med stort engagemang från såväl deltagare som cirkelledare har merparten av cirklarna kunnat genomföras väl.

– Det senaste året har vi lärt oss väldigt mycket om hur folkbildning kan bedrivas digitalt. Nu behöver vi ta vara på de bästa lärdomarna från distansverksamheten i kombination med att återigen börja träffas fysiskt. Det är angeläget att fortsätta satsa på att stärka den digitala kompetensen hos de grupper som haft svårast att delta under pandemin, avslutar Maria Graner.