Viktigt med vetenskaplig kunskapsbas för folkhögskolan

Publicerad: 2021-01-12

Fler folkhögskollärare borde forska och mer forskning borde göras på folkbildningen. Det menar Andreas Ruschkowski, som undersökt hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utformas på folkhögskolans fritidsledarutbildning.

Studien visar bland annat att samverkan mellan folkhögskolan och forskningen är förhållandevis svag och att vetenskapen oftare är närvarande i undervisningens innehåll snarare än i undervisningsmetoderna.

Det är reglerat i lag att skolan och högskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men folkhögskolan är undantagen. Vissa folkhögskoleutbildningar utformas ändå utifrån samma bestämmelse, däribland just fritidsledarutbildningen. Andreas Ruschkowski trycker på vikten av att ha en vetenskaplig kunskapsbas i utbildningen:

– Det är viktigt att studenterna ges så goda förutsättningar som möjligt att lära sig. Lärares och rektorers insikter från forskning ihop med deras praktiknära kunskap stärker möjligheterna för undervisning som främjar just lärande.

Välkommen satsning på forskarskola i senaste budgetpropositionen

För att utveckla folkbildningens vetenskapliga kunskapsbas föreslår Andreas Ruschkowski två långsiktiga strategier: mer forskning av och med folkhögskollärare samt fördjupad kunskap om forskning och vetenskap hos lärare och rektorer.

– Vi vet bland annat genom Folkbildningsrådets utvärderingar att folkbildningen stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin, säger Eva Åström, utvärderingsansvarig på Folkbildningsrådet. Därför är det viktigt med forskning och ytterligare kunskapsutveckling eftersom det bidrar till folkbildningens legitimitet och fortsatta utveckling.

Behovet av forskning om folkhögskolan har tidigare lyfts av bland annat RIO, tidigare Förbundet Folkhögskollärarna och Mimer vid Linköpings universitet, som länge drivit ett förslag om forskarskola för folkhögskollärare – något som snart blir verklighet.

I budgetpropositionen för 2021 satsar regeringen på just forskarutbildning för yrkesverksamma folkhögskollärare. Satsningen på två miljoner kronor per år de kommande fyra åren ska gå till Mimer (nationellt program för folkbildningsforskning) vid Linköpings universitet. I ett pressmeddelande skriver Utbildningsdepartementet att forskningen bland annat ska ”utveckla den vetenskapliga grunden för undervisning på landets folkhögskolor.”

Foto: Nicolas Menijes Crego