Folkbildningen en samlande kraft i tider av kris

Trädgårsmästare i växthus som planterar om en pense.

Runtom i Sverige rustar nu studieförbund och folkhögskolor i blixtfart för att ta emot människor som flytt från kriget i Ukraina. Folkbildningens förmåga att snabbt agera har redan visat sig vara en stor resurs för kommunernas flyktingmottagande.

Senast uppdaterad:

På Brunnsviks folkhögskola i Ludvika har rektor Peter Holmstedt och hans kollegor välkomnat en liten grupp från Ukraina i kursen svenska från dag ett. Eftersom kommunen inte hunnit administrera en bostad, har skolan ordnat ett tillfälligt boende i sina egna lokaler. På skolan uppmuntrar man också de nyanlända att delta i andra aktiviteter, till exempel odlingskurser och matlagning.

– Det här är människor som varit med om trauma. De behöver stöd och trygghet, men också en chans till aktivitet och en meningsfull vardag, säger Peter Holmstedt.

En av skolans anställda kände personerna som var på väg från Ukraina. Han ställde frågan om Brunnsvik kunde hjälpa till, och så var bollen i rullning.

– Kursstarten fick ringar på vattnet. Flera personer som ville delta hörde av sig. Det är såklart positivt eftersom de ukrainska flyktingarna får skapa nya kontaktnät, säger Peter Holmstedt.

I tider när det finns stora grupper som behöver integreras i samhället har folkbildningen kunskap om hur man gör det på bästa sätt, säger Peter:

– Folkbildningens styrka är att vi snabbt kan anpassa oss och se till de faktiska behoven. Vi är inte strikt styrda och kan agera utan långa handläggningstider. Det är en enorm resurs när det sker oförutsedda saker i samhället.

I Åre har det inte anlänt några flyktingar från Ukraina än, men kommunen och civilsamhället är väl förberedda. Tillsammans med kommunen och andra aktörer mobiliserar Studieförbundet Vuxenskolan i Jämtlands län inför ett kommande flyktingmottagande. En grund för arbetet lades 2015, när Åre tog emot ett stort antal flyktingar.

– Vi har hållit igång de nätverk och samverkansprocesser som mejslades fram då. Det finns en gemensam lokal kraft som gör att vi nu är redo, säger Clara Kempff, verksamhetsledare och projektledare vid Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län.

Under 2015 utvecklades till exempel ett effektivt språkstöd som möjliggör lättillgänglig språkundervisning. Språkstödet inkluderar flera olika typer av lärandeformer: lärande i grupp, videos, uttalsstöd med mera. Nu översätts stödet till ukrainska och ryska.

– Människor på flykt har primära trygghetsbehov, olika men språket blir snabbt en nyckel vidare, säger Clara Kempff.

Under 2015 var studieförbundets verksamhet en viktig del i flyktingarnas etablering. Arbetsförmedlingen och kommunen besökte till exempel förbundets språkträning, där de fick möjligheten träffa deltagarna och tidigt kartlägga kompetenser.

Framtiden är oklar för de miljontals ukrainare som nu är på flykt, men Åre står beredda, säger Clara Kempff:

– Folkbildningen skapar viktiga samlingsplatser för människor som behöver integreras i samhället. Vi är snabbfotade och flexibla – en stor styrka i tider av kris.