Studiemotiverande folkhögskolekurs – en fortsatt viktig insats i arbetsmarknadspolitiken

Tre personer som sitter på en trappa framför en skolbyggnad.

Folkhögskolorna bör få ett långsiktigt uppdrag att arbeta mer med unga i utanförskap, menar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i sin slutrapport om att stödja aktörer som arbetar med unga som varken arbetar eller studerar.

Folkhögskola Arbetsmarknad
Senast uppdaterad:

I dag finns kursformen Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) som möter just den här målgruppen. Men det finns också en oro hos landets folkhögskolor för att Arbetsförmedlingen inte hänvisar till kurserna i tillräckligt stor utsträckning, vilket gör att de inte når ut brett nog. Nyligen uppmärksammandes denna fråga också i riksdagen.

Unga som varken arbetar eller studerar är en viktig målgrupp att stödja. Det är angeläget att hitta lösningar som skapar förutsättningar för unga människor att återgå till studier eller komma ut i arbetslivet. I en kartläggning från 2020 skriver Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, att det är rimligt att tro att den här gruppen kommer att växa som en konsekvens av den pågående coronapandemin. I samma rapport slår Forte fast att det bland unga som varken arbetar eller studerar finns en överrepresentation av bland andra ungdomar med funktionsnedsättningar och särskilda behov – en grupp som MUCF menar att folkhögskolornas speciella pedagogik är särskilt lämpad att möta. I sin rapport från december 2021 skriver MUCF att folkhögskolorna bör få en tydligare roll och ett långsiktigt uppdrag att arbeta med målgruppen.

Trots detta finns vissa oklarheter. I en fråga till arbetsmarknads- och jämställdhetsministern, Eva Nordmark, lyfter Ali Esbati (V) att den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen skapar problem och osäkerhet. Människor från de aktuella målgrupperna blir inte alltid anvisade till Studiemotiverande folkhögskolekurs, trots att de skulle behöva just en sådan insats, fortsätter han – och avslutar med att fråga om det planeras nya åtgärder för att Arbetsförmedlingen ska anvisa fler arbetssökande med kort utbildningsbakgrund till just Studiemotiverande folkhögskolekurs.

I sitt svar skriver Eva Nordmark bland annat att Arbetsförmedlingen har i uppdrag att redovisa hur samverkan med folkhögskolorna äger rum, samt att riksdagens budgetbeslut innebär ytterligare medel till folkhögskolan under 2022. Dessutom skriver hon att de studiemotiverande kurserna på folkhögskola är en viktig del i regeringens satsning på ökade övergångar till utbildning – och i förlängningen till arbete.

– För den enskilde kan steget till att påbörja studier vara stort och där kan de studiemotiverande kurserna vara till hjälp för att hitta lusten, självförtroendet och motivationen att studera. Likväl för att skapa en plan för framtiden.
Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark
Arbetsmarknads- och jämställdhetsministern avslutar med att slå fast att regeringen ser studiemotiverande kurs på folkhögskola som en fortsatt viktig insats även i den reformerade arbetsmarknadspolitiken.

Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare, kommenterar utvecklingen så här:

– Det är positivt att såväl regeringen som andra aktörer ser folkhögskolan som en viktig resurs för gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Folkhögskolan har stor erfarenhet av arbete med just denna målgrupp, och de insatser som görs visar goda resultat. Det är angeläget att Arbetsförmedlingen fullt ut utnyttjar denna möjlighet och anvisar deltagare till studiemotiverande folkhögskolekurs och att möjligheter ges för att ytterligare utveckla folkhögskolornas erbjudande.

Studiemotiverande folkhögskolekurs är tre månader långa kurser där arbetssökande utan fullständig grund eller gymnasieexamen med grundläggande högskolebehörighet får hjälp att ta nästa steg i livet. Kurserna är ett regeringsuppdrag till Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet, som utförs på folkhögskolor runtom i landet. Studiemotiverande folkhögskolekurs har funnits sedan 2010 och ungefär 43 000 personer har deltagit genom åren. Satsningen visar goda resultat, särskilt för personer i åldrarna 16 till 24 år, där ungefär 40 procent går vidare till reguljära studier. Många av dem väljer dessutom att fortsätta just på folkhögskola.