Folkhögskolans ekonomi 2020

Senast uppdaterad: 2021-12-01

Folkbildningsrådet sammanställer varje år en rapport om folkhögskolornas ekonomi. Rapporten innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för den totala verksamheten under de tre senaste åren. Verksamheten delas upp i folkbildningsverksamhet samt uppdrags- och projektverksamhet. Tidigare rapporter går att få genom att kontakta Folkbildningsrådets kansli.

År 2018 och 2019 fanns 155 respektive 156 folkhögskolor fördelat på 112/114 rörelseägda och 42 offentligägda folkhögskolor. 2020 fanns 154 folkhögskolor, varav 112 folkhögskolor är rörelseägda och 42 är offentligägda folkhögskolor.

Folkhögskolornas intäkter var 2020 totalt 4,8 miljarder kronor varav 3,8 miljarder kronor för folkbildningsverksamheten. Intäkterna var lägre jämfört med 2018 och 2019.

Årets sammanställning visar att 105 folkhögskolor redovisar ett överskott i den totala verksamheten, 16 offentligägda och 89 rörelseägda folkhögskolor. 46 folkhögskolor visade ett underskott, 23 offentligägda och 23 rörelseägda folkhögskolor.

Det totala resultatet visar ett överskott på 0,5 mnkr i snitt per folkhögskola. Resultatet för rörelseägda folkhögskola visar ett överskott på i snitt 0,9 mnkr och ett underskott på i snitt 0,5 mnkr för offentligägda folkhögskola. Jämfört med 2019 är det en förbättring av genomsnittligt resultatet för både rörelseägda och offentligägda folkhögskolor. Detta på grund av att folkhögskolorna har anpassat sin verksamhet med anledning av coronapandemin.

Variationen av resultaten mellan folkhögskolorna är stor. Från ett underskott med 15,2 mnkr till ett överskott med 11,7 mnkr.

Folkbildningsverksamheten under 2020 visar ett genomsnittligt resultat på 488 tkr. Jämfört med 2019 så är detta en ökning. En huvudförklaring till denna trend är att 2018 var ett undantagsår med tillskott av 5 000 nya årsplatser, utöver de 3 000 årsplatser som redan beslutats tidigare år. Överskottet 2018 som motsvarade i genomsnitt 371 tkr förklaras av att folkhögskolans nya dimensionering med personal och lokaler inte fanns på plats hela året, utan till stor del byggdes upp inför höststarten 2018. För 2019 fanns denna utökade kostnadsbas hela året.

Under 2020 har folkhögskolorna anpassat sin verksamhet genom att bedriva verksamheten på minimal kostnadsnivå, bland annat genom uthyrning av lokaler till andrahandshyresgäster, frysa alla kostnader som inte är direkt knutna till undervisning, omplacering av fonder för att frigöra flera års värdestegring, med flera. Samtidigt har folkhögskolorna utnyttjat de åtgärderna på socialförsäkringsområdet med anledning av
coronapandemin, såsom sjuklöneersättning, omställningsstöd, merkostnadsersättning, med mera.

Ladda ner rapporten som pdf