Granskning av misstänkta felaktigheter

Senast uppdaterad: 2022-04-22

Folkbildningsrådet tar alla signaler om missförhållanden inom folkbildningen på stort allvar. Vi kan få in signaler på flera olika sätt och nedan beskriver vi hur det går till när vi granskar misstänkta felaktigheter och vad en granskning kan leda till. Information om pågående och avslutade granskningar publiceras även på Folkbildningsrådets webbplats.

Var kommer informationen ifrån?

Information som leder till en granskning kan komma från flera håll:

  • Vi kan upptäcka felaktigheter i vårt ordinarie uppföljningsarbete eller i samband med andra granskningsärenden.
  • Folkhögskolor och studieförbund kan själva göra en egenanmälan till oss med saker de upptäckt i sin verksamhet.
  • Vi får information från myndigheter, media eller andra externa aktörer.
  • Vi får information från enskilda personer, till exempel genom vår anonyma visselblåsarfunktion.

Vad gör vi med information vi får in?

När Folkbildningsrådet får in information så gör vi en första bedömning. Ofta begär vi redan i det här steget in kompletterande underlag från berörd statsbidragsmottagare för att få en så bred bild av frågan som möjligt.

Om underlagen tyder på brister som kan leda till åtgärder så inleder vi en granskning. I annat fall avskrivs frågan utan att ett granskningsärende inleds.

När vi påbörjar en granskning så informerar vi den aktuella folkhögskolan eller studieförbundet.

Vad innebär en granskning?

En granskning innebär att Folkbildningsrådets utredare i samarbete med jurist och andra anställda på Folkbildningsrådet begär in och analyserar omfattande underlag i förhållande till statsbidragsvillkoren. Vid behov har vi även dialog med till exempel deltagare, företrädare för folkbildningen, andra myndigheter, rättsväsendet och revisorer. Utredarna har dessutom en löpande kontakt med statsbidragsmottagaren och vid behov kan kompletterande frågor ställas och ytterligare underlag hämtas in.

Folkbildningsrådet avgör i varje enskilt fall vilka underlag som vi behöver för att genomföra en granskning. Det kan till exempel vara:

skriftlig information från statsbidragsmottagaren, till exempel kursplaner eller utvärderingar

  • intervjuer med eller verksamhetsbesök hos statsbidragsmottagaren
  • statistik
  • revisionsutlåtande
  • expertutlåtande eller underlag från externa aktörer.

I större ärenden eller ärenden där det finns behov av särskild kunskap eller ytterligare utredningsresurser så kan det inrättas en granskningsgrupp med sakkunniga som bistår Folkbildningsrådet i granskningsarbetet.

När en granskning är klar fattar Folkbildningsrådets generalsekreterare beslut i ärendet. Om generalsekreteraren bedömer att ett ärende är principiellt viktigt eller om det gäller återkrav av ett betydande belopp lyfts frågan till Folkbildningsrådets styrelse.

Vad händer efter en granskning?

I samband med att Folkbildningsrådet avslutar en granskning meddelar vi statsbidragsmottagaren om vår bedömning.

Folkbildningsrådet kan kräva tillbaka statsbidrag om det betalats ut felaktigt. En granskning kan även leda till andra direkta åtgärder, till exempel inrättande av en åtgärdsplan, eller särskild uppföljning under kommande verksamhetsår. Vid allvarliga missförhållanden kan Folkbildningsrådet komma att pröva om bidragsmottagarens ska fortsätta få statsbidrag.

Det kan vara så att vi under en granskning upptäcker andra misstänkta felaktigheter hos statsbidragsmottagaren. Då kan Folkbildningsrådet välja att inleda ytterligare en granskning. Saker som Folkbildningsrådet ser i enskilda granskningsärenden eller mönster som återkommer i flera fall kan dessutom ligga till grund för vårt vidare kvalitetsarbete för att förebygga framtida liknande felaktigheter.

I vissa fall resulterar en granskning i att vi bedömer att inga felaktigheter har begåtts och ärendet avskrivs.

Mer information finns i Riktlinjer för Folkbildningsrådets hantering av avvikelser och Riktlinjer för prövning av Statsbidragsmottagare som finns i vår dokumentbank som länkas under relaterad information nedan.