Frågor och svar angående studien av Ibn Rushd

Senast uppdaterad: 2020-05-11

Varför har Folkbildningsrådet bett Erik Amnå att ta fram rapporten När tilliten prövas?

Ibn Rushd har under senare år fått kritik för att deras verksamhet inte lever upp till ett av statens syfte med statsbidraget till folkbildningen, det vill säga att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. För att få en fördjupad bild av studieförbundets verksamhet gav Folkbildningsrådet Erik Amnå i uppdrag att undersöka verksamheten i förhållande till statens syften med statsbidraget till folkbildningen och Folkbildningsrådets demokrativillkor. Rapporten När tilliten prövas blev klar och lämnades till Folkbildningsrådets styrelse i september 2019.

Erik Amnå är professor emeritus i statskunskap. Han har i sin forskning särskilt fokuserat på demokratifrågor, och han har vid flera tillfällen anlitats av regeringen för offentliga utredningsuppdrag, till exempel i den parlamentariska demokratiutredningen 1997–2000 (SOU 2000:1), Folkbildningsutredningen (SOU 2012:72) och Imamutbildningsutredningen (SOU 2009:52).

Vad är Folkbildningsrådets bedömning angående statsbidraget till Ibn Rushd?

Rapporten visar att statsbidraget inte har använts på ett felaktigt sätt i förhållande till statsbidragsvillkoren och Folkbildningsrådet har inte funnit skäl att ompröva statsbidraget till studieförbundet. Folkbildningsrådets styrelse konstaterar utifrån rapporten att Ibn Rushd fyller en viktig funktion i samhället.

I rapporten framkommer dock kritik mot studieförbundet som Folkbildningsrådet ser allvarligt på. Bland annat för att man undviker känsliga ämnen och att makten i studieförbundet delvis är begränsad till ett fåtal personer. Med anledning av detta gav Folkbildningsrådet Ibn Rushd i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med de identifierade problemen.

Åtgärdsplanen har nu behandlats av Folkbildningsrådet styrelse som gör bedömningen att Ibn Rushd tar kritiken på stort allvar och anstränger sig för att gå till botten med den och förstå vad den handlar om. I arbetet med att hantera rapporten och ta fram åtgärdsplanen har Ibn Rushd fört samtal såväl med oss på Folkbildningsrådet som med rapportförfattaren och flera kritiker, och de visar stor vilja att fortsätta utvecklas som studieförbund. Folkbildningsrådet kommer fortsätta att nära följa studieförbundets utveckling.

Vad säger Ibn Rushds åtgärdsplan?

I åtgärdsplanen redogör Ibn Rushd för sina slutsatser av rapporten och redovisar vilka åtgärder de vidtar. Planen innehåller åtgärder för att stärka demokratiska strukturer inom Ibn Rushd, kompetensutveckling av anställda och förtroendevalda och ökad transparens i studieförbundets verksamhet. Den är uppbyggd kring några övergripande åtgärder som alla syftar till att skapa förändring på djupet:

  • Att skapa forum för samtal och kompetensutveckling.
  • Att stärka interna demokratiska strukturer.
  • Att förstärka relationen till medlemsorganisationerna.
  • Att bidra till ökad transparens inom folkbildningen.

Läs mer om åtgärdsplanen och Ibn Rushds fortsatta arbete på deras hemsida.

Vad gör Ibn Rushd som är bra enligt rapporten?

I rapporten konstateras att Ibn Rushd bedriver viktig folkbildningsverksamhet och har en viktig funktion i samhället. Som folkbildningsaktör har Ibn Rushd en förmåga att nå grupper som andra har svårt att nå, till exempel lågutbildade kvinnor, människor med utländsk bakgrund, kort utbildning, svag förankring på arbetsmarknaden och låga inkomster. Detta framkommer även i tidigare studier som Folkbildningsrådet gjort.

Ibn Rushd är ett av de yngsta och minsta studieförbunden, och Erik Amnå konstaterar att det är ett folkbildningsprojekt i utveckling.

Ibn Rushd har redan tagit till sig av mycket av kritiken. De har utvecklat sina rutiner för kontroll av vilka som medverkar på olika arrangemang. De har ett aktivt jämställdhetsarbete. De har också en pågående diskussion om identitet och mål.

Vilken kritik får Ibn Rushd i rapporten?

Erik Amnå konstaterar att studieförbundet har ett antal utmaningar de behöver ta sig an för att bättre svara mot statens syften med statsbidraget. Ibn Rushd får kritik för att undvika vissa frågor, framförallt homofobi och anti-semitism. Att ta tag i dessa frågor lyfts som något Ibn Rushd arbeta aktivt med.

Ibn Rushd får också kritik för att en stor del av den demokratiska organiseringen och därmed makten är centrerad till ett mindre mansdominerat nätverk. Detta gör det svårt för förbundet att leva upp till bidragsgivarens förväntningar om demokratisk organisering, jämställdhet och delaktighet.

Vad är Ibn Rushds relation till Muslimska Brödraskapet?

Enligt rapporten finns det inga organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet. Rapporten menar att det kan finnas vissa idémässiga anknytningar men inga formella kopplingar mellan Muslimska brödraskapet och Ibn Rushd.

Vilken kritik får Folkbildningsrådet i rapporten?

Folkbildningsrådet får kritik för brister i styrsystemen, som behöver utvecklas för att stärka tilliten till självförvaltningen. Även Statskontoret berörde frågan om transparens i sin utvärdering från 2018, men då framför allt riktat till studieförbunden. Ett utvecklingsarbete behöver göras för att tydligare följa upp vilka samhällseffekter folkbildningen har och hur statsbidraget används.

Hur har processen sett ut hittills?

  • Folkbildningsrådet kallade i hösten 2019 Ibn Rushd till ett särskilt uppföljningsmöte för att få veta vilka slutsatser de drar av rapporten samt vilka åtgärder de kommer vidta
  • Ibn Rushd har tagit fram en åtgärdsplan för hur de ska hantera de problemområden som identifieras i rapporten.
  • Folkbildningsrådets styrelse har behandlat Ibn Rushds åtgärdsplan och gör bedömningen att studieförbundet tar kritiken på stort allvar och anstränger sig för att gå till botten med den.

Vad händer framöver?

  • Ibn Rushd behåller sitt statsbidrag. Folkbildningsrådet ser ingen anledning att ompröva Ibn Rushd som statsbidragsmottagare.
  • Folkbildningsrådet fortsätter arbetet med att utveckla uppföljningen av hela folkbildningen för att leverera en mer transparent redovisning. Ett särskilt fokusområde de kommande åren är hur folkbildningen i stort jobbar med just demokratifrågor.

Vilka felsteg har Folkbildningsrådet känt till sedan innan och hur har de hanterats?

Folkbildningsrådet har sen tidigare känt till flera av fallen som lyfts i Erik Amnås rapport. Vissa fall har tagits upp i vår granskning, i enlighet med gällande riktlinjer. Studieförbundet har givit tillfredställande svar om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits för att undvika liknande felsteg igen. Vår bedömning är att Ibn Rush numera har strikta rutiner för kontroll av vilka som medverkar och att Ibn Rushd har ett gott kvalitetsarbete för internkontroll och uppföljning av den egna verksamheten.

Hur har Folkbildningsrådet agerat tidigare kring de felsteg som lyfts i rapporten?

Folkbildningsrådet har rutiner för hur vi ska agera om vi får indikationer på att statsbidraget använts på ett felaktigt sätt. Vi har agerat i enlighet med våra rutiner och haft en dialog med Ibn Rushd. Vi har då bedömt att de svar vi fått av studieförbundet har varit tillfredsställande. De åtgärder som studieförbundet har vidtagit har vi ansett vara tillräckliga. De fall som kommit till vår kännedom är dessutom arrangemang som inte har rapporterats för statsbidrag.

Känner vi till liknande händelser i andra studieförbund?

Ja, det har förekommit att andra studieförbund har avbrutit samarbeten eller brustit i sin bakgrundskontroll av medverkande i verksamheten.

Är inte Ibn Rushd egentligen ett trossamfund?

Nej, Folkbildningsrådets bedömning är att den verksamhet som sker inom Ibn Rushd är folkbildning.

Får statsbidraget användas för folkbildning om religion och i arabiska?

Ja. Teman som tro och livsåskådning såväl som språk är vanliga inom folkbildningen i Sverige. I studiecirkelverksamheten ligger fokus på det gemensamma lärandet, tillsammans utforskar deltagarna nya kunskaper i en mängd olika ämnen. Vad som däremot inte räknas som folkbildningsverksamhet är utövande av religion, till exempel regelrätt gudstjänst, bön och predikan. Ibland kan gränsdragningsfall uppstå, och där måste studieförbunden själva ställa sig frågan vad syftet med verksamheten är och hur den bidrar till att uppfylla statens syften med folkbildningen.

Vad gäller för Ibn Rushds köp av Granhedsgården?

Ibn Rushd köpte 2013 kursgården Granhedsgården. Ibn Rushd informerade Folkbildningsrådet om investeringen och deras avsikt att etablera ett utbildningscenter för rörelsen med kurser, konferenser och seminarier. 2017 granskade Folkbildningsrådet investeringen och finansieringen. Folkbildningsrådet fann då inte anledning att ifrågasätta köpet av Granhedsgården utifrån gällande villkor.

Att ett studieförbund äger lokaler för att bedriva sin verksamhet är vanligt förekommande. Flera olika studieförbund har lokaler i såväl städer som på landsbygden, över hela Sverige. Lokalerna kan användas både till den egna verksamheten och av externa aktörer för kurser, konferenser med mera.

Folkbildningsrådet kan lämna ut allmänna handlingar som har inkommit till eller upprättats av oss. Läs mer på sidan om Folkbildningsrådet och offentlighetsprincipen.