Frågor och svar angående studien av Ibn Rushd

Senast uppdaterad: 2022-03-23

Nedanstående information togs i huvudsak fram under 2019–2020 i samband med att rapporten När tilliten prövas släpptes. Sedan dess har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts av Ibn Rushd utifrån den åtgärdsplan som beskrivs nedan. Den är genomförd och godkänd av Folkbildningsrådets styrelse.

Varför bad Folkbildningsrådet Erik Amnå att ta fram rapporten När tilliten prövas?

Ibn Rushd fick under en period kritik för att deras verksamhet inte skulle leva upp till ett av statens syfte med statsbidraget till folkbildningen, det vill säga att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. För att få en fördjupad bild av studieförbundets verksamhet gav Folkbildningsrådet Erik Amnå i uppdrag att undersöka verksamheten i förhållande till statens syften med statsbidraget till folkbildningen och Folkbildningsrådets demokrativillkor. Rapporten När tilliten prövas blev klar och lämnades till Folkbildningsrådets styrelse i september 2019.

Erik Amnå är professor emeritus i statskunskap. Han har i sin forskning särskilt fokuserat på demokratifrågor, och han har vid flera tillfällen anlitats av regeringen för offentliga utredningsuppdrag, till exempel i den parlamentariska demokratiutredningen 1997–2000 (SOU 2000:1), Folkbildningsutredningen (SOU 2012:72) och Imamutbildningsutredningen (SOU 2009:52).

Vad var Folkbildningsrådets bedömning angående statsbidraget till Ibn Rushd?

Rapporten visade att statsbidraget inte hade använts på ett felaktigt sätt i förhållande till statsbidragsvillkoren och Folkbildningsrådet fann därmed inte skäl att ompröva statsbidraget till studieförbundet. Folkbildningsrådets styrelse konstaterade utifrån rapporten att Ibn Rushd fyller en viktig funktion i samhället.

I rapporten framkom dock kritik mot studieförbundet som Folkbildningsrådet har tagit allvarligt på. Bland annat rörde kritiken att man undviker känsliga ämnen och att makten i studieförbundet delvis är begränsad till ett fåtal personer. Med anledning av detta gav Folkbildningsrådet Ibn Rushd i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med de identifierade problemen.

Hur har arbetet med åtgärdsplanen sett ut?

Åtgärdsplanen lämnades in till Folkbildningsrådet i början av 2020. Den är nu genomförd i sin helhet och godkänd av Folkbildningsrådets styrelse.

I arbetet som Ibn Rushd gjort med sin åtgärdsplan hade man nära kontakt med Folkbildningsrådets styrelse, såväl som Erik Amnå. Folkbildningsrådets styrelse har gjort bedömningen att Ibn Rushd tagit kritiken på stort allvar och ansträngt sig för att gå till botten med det som framkommit. Ibn Rushd har visat stor vilja att fortsätta utvecklas som studieförbund.

Vad sa Ibn Rushds åtgärdsplan?

I åtgärdsplanen redogjorde Ibn Rushd för sina slutsatser av rapporten och redovisade vilka åtgärder de vidtagit. Planen innehöll åtgärder för att stärka demokratiska strukturer inom Ibn Rushd, kompetensutveckling av anställda och förtroendevalda och ökad transparens i studieförbundets verksamhet. Den var uppbyggd kring några övergripande åtgärder som alla syftade till att skapa förändring på djupet:

  • Att skapa forum för samtal och kompetensutveckling.
  • Att stärka interna demokratiska strukturer.
  • Att förstärka relationen till medlemsorganisationerna.
  • Att bidra till ökad transparens inom folkbildningen.

Läs mer om åtgärdsplanen på Ibn Rushds hemsida.

Vad gör Ibn Rushd som är bra enligt rapporten?

I rapporten konstaterades att Ibn Rushd bedriver viktig folkbildningsverksamhet och har en viktig funktion i samhället. Som folkbildningsaktör har Ibn Rushd en förmåga att nå grupper som andra har svårt att nå, till exempel lågutbildade kvinnor, människor med utländsk bakgrund, kort utbildning, svag förankring på arbetsmarknaden och låga inkomster. Detta har även framkommit i tidigare studier som Folkbildningsrådet gjort.

Ibn Rushd är ett av de yngsta och minsta studieförbunden, och Erik Amnå konstaterade att det är ett folkbildningsprojekt i utveckling.

Vilken kritik fick Ibn Rushd i rapporten?

Erik Amnå konstaterade att studieförbundet hade ett antal utmaningar de behövde ta sig an för att bättre svara mot statens syften med statsbidraget. Ibn Rushd fick kritik för att undvika vissa frågor, framför allt homofobi och anti-semitism.

Ibn Rushd fick också kritik för att en stor del av den demokratiska organiseringen och därmed makten var centrerad till ett mindre mansdominerat nätverk. Detta har gjort det svårt för förbundet att leva upp till bidragsgivarens förväntningar om demokratisk organisering, jämställdhet och delaktighet.

Vad är Ibn Rushds relation till Muslimska Brödraskapet?

Enligt rapporten finns det inga organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet. Rapporten menar att det kan finnas vissa idémässiga anknytningar men inga formella kopplingar mellan Muslimska brödraskapet och Ibn Rushd.

Vilken kritik fick Folkbildningsrådet i rapporten?

Folkbildningsrådet fick kritik för brister i styrsystemen, som behöver utvecklas för att stärka tilliten till självförvaltningen. Även Statskontoret berörde frågan om transparens i sin utvärdering från 2018, men då framför allt riktat till studieförbunden. Ett utvecklingsarbete behöver göras för att tydligare följa upp vilka samhällseffekter folkbildningen har och hur statsbidraget används.

Vilka felsteg kände Folkbildningsrådet till sedan innan och hur har de hanterats?

Folkbildningsrådet hade sen tidigare kännedom om flera av fallen som lyftes i Erik Amnås rapport. Vissa fall har tagits upp i vår granskning, i enlighet med då gällande riktlinjer. Studieförbundet har givit tillfredställande svar om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits för att undvika liknande felsteg igen. Vår bedömning är att Ibn Rush numera har strikta rutiner för kontroll av vilka som medverkar och att Ibn Rushd har ett gott kvalitetsarbete för internkontroll och uppföljning av den egna verksamheten.

Hur har Folkbildningsrådet agerat tidigare kring de felsteg som lyfts i rapporten?

Folkbildningsrådet har rutiner för hur vi ska agera om vi får indikationer på att statsbidraget använts på ett felaktigt sätt. Vi har agerat i enlighet med våra gällande rutiner och haft en dialog med Ibn Rushd. Vi har då bedömt att de svar vi fått av studieförbundet har varit tillfredsställande. De åtgärder som studieförbundet har vidtagit har vi ansett vara tillräckliga. De fall som kommit till vår kännedom är dessutom arrangemang som inte har rapporterats för statsbidrag.

Är inte Ibn Rushd egentligen ett trossamfund?

Nej, Folkbildningsrådets bedömning är att den verksamhet som sker inom Ibn Rushd är folkbildning.

Får statsbidraget användas för folkbildning om religion och i arabiska?

Ja. Teman som tro och livsåskådning såväl som språk är vanliga inom folkbildningen i Sverige. I studiecirkelverksamheten ligger fokus på det gemensamma lärandet, tillsammans utforskar deltagarna nya kunskaper i en mängd olika ämnen. Vad som däremot inte räknas som folkbildningsverksamhet är utövande av religion, till exempel regelrätt gudstjänst, bön och predikan. Ibland kan gränsdragningsfall uppstå, och där måste studieförbunden själva ställa sig frågan vad syftet med verksamheten är och hur den bidrar till att uppfylla statens syften med folkbildningen.

Vad gäller för Ibn Rushds köp av Granhedsgården?

Ibn Rushd köpte 2013 kursgården Granhedsgården. Ibn Rushd informerade Folkbildningsrådet om investeringen och deras avsikt att etablera ett utbildningscenter för rörelsen med kurser, konferenser och seminarier. 2017 granskade Folkbildningsrådet investeringen och finansieringen. Folkbildningsrådet fann då inte anledning att ifrågasätta köpet av Granhedsgården utifrån gällande villkor.

Att ett studieförbund äger lokaler för att bedriva sin verksamhet är vanligt förekommande. Flera olika studieförbund har lokaler i såväl städer som på landsbygden, över hela Sverige. Lokalerna kan användas både till den egna verksamheten och av externa aktörer för kurser, konferenser med mera.

Folkbildningsrådet kan lämna ut allmänna handlingar som har inkommit till eller upprättats av oss. Läs mer på sidan om Folkbildningsrådet och offentlighetsprincipen.