Frågor och svar angående studien av Ibn Rushd

Senast uppdaterad: 2019-09-11

Varför har Folkbildningsrådet bett Erik Amnå att ta fram den här rapporten?

Ibn Rushd har under senare år fått kritik som gått ut på att deras verksamhet inte lever upp till ett av statens syfte med statsbidraget till folkbildningen, det vill säga att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. För att få en fördjupad bild av studieförbundets verksamhet har Folkbildningsrådet gett Erik Amnå i uppdrag att undersöka verksamheten i förhållande till statens syften med statsbidraget till folkbildningen och Folkbildningsrådets demokrativillkor. Amnå är professor emeritus i statskunskap. Han har i sin forskning särskilt fokuserat på demokratifrågor, och han har vid flera tillfällen anlitats av regeringen för offentliga utredningsuppdrag, till exempel i den parlamentariska demokratiutredningen 1997–2000 (SOU 2000:1), Folkbildningsutredningen (SOU 2012:72) och Imamutbildningsutredningen (SOU 2009:52).

Vad är Folkbildningsrådets bedömning angående statsbidraget till Ibn Rushd?

Rapporten visar inte att statsbidraget har använts på ett felaktigt sätt i förhållande till statsbidragsvillkoren. Folkbildningsrådet kommer därför i nuläget inte att ompröva statsbidraget till Ibn Rushd. I rapporten framkommer dock kritik mot studieförbundet som Folkbildningsrådet ser allvarligt på. Folkbildningsrådet inväntar nu Ibn Rushds kommentarer och en plan för vilka åtgärder de kommer att ta med anledning av rapporten. Folkbildningsrådet kommer fortsätta att nära följa studieförbundets utveckling.

Vad gör Ibn Rushd som är bra enligt rapporten?

I rapporten konstateras att Ibn Rushd bedriver viktig folkbildningsverksamhet och har en viktig funktion i samhället. Som folkbildningsaktör har Ibn Rushd en förmåga att nå grupper som andra har svårt att nå, till exempel lågutbildade kvinnor, människor med utländsk bakgrund, kort utbildning, svag förankring på arbetsmarknaden och låga inkomster. Detta framkommer även i tidigare studier som Folkbildningsrådet gjort.
Ibn Rushd är ett av de yngsta och minsta studieförbunden, och Erik Amnå konstaterar att det är ett folkbildningsprojekt i utveckling. Ibn Rushd har redan tagit till sig av mycket av kritiken. De har utvecklat sina rutiner för kontroll av vilka som medverkar på olika arrangemang. De har ett aktivt jämställdhetsarbete. De har också en pågående diskussion om identitet och mål, som vi hoppas att rapportens slutsatser kan bidra till att intensifiera.

Vilken kritik får Ibn Rushd i rapporten?

Erik Amnå konstaterar att studieförbundet har ett antal utmaningar de behöver ta sig an för att bättre svara mot statens syften med statsbidraget. Ibn Rushd får kritik för att undvika vissa frågor, framförallt homofobi och anti-semitism. Detta lyfts som något Ibn Rushd aktivt måste utveckla i sitt arbete.

Ibn Rushd får också kritik för att en stor del av den demokratiska organiseringen och därmed makten är centrerad till ett mindre mansdominerat nätverk. Detta gör det svårt för förbundet att leva upp till bidragsgivarens förväntningar om demokratisk organisering, jämställdhet och delaktighet.

Vad är Ibn Rushds relation till Muslimska Brödraskapet?

Enligt rapporten finns det inga organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet. Det finns vissa idémässiga anknytningar, men det har i arbetet med rapporten inte framkommit några belägg för att Ibn Rushd skulle vara styrda av Muslimska Brödraskapet.

Vilken kritik får Folkbildningsrådet i rapporten?

Folkbildningsrådet får kritik för brister i sina styrsystem, de behöver utvecklas för att stärka tilliten till självförvaltningen. Även Statskontoret berörde frågan om transparens i sin utvärdering från 2018, men då framför allt riktat till studieförbunden. Ett utvecklingsarbete behöver göras för att tydligare följa upp vilka samhällseffekter folkbildningen har och hur statsbidraget används.

Vad händer nu?

  • Ibn Rushd behåller sitt statsbidrag.
  • Folkbildningsrådet kommer att kalla Ibn Rushd till ett särskilt uppföljningsmöte för att få svar på vilka slutsatser de drar av rapporten samt vilka åtgärder de kommer vidta för att hantera problemen.
  • Folkbildningsrådet intensifierar arbetet med att utveckla uppföljningen av hela folkbildningen för att leverera en mer transparent redovisning, granskning, kvalitetssäkring och sanktionering.

Vilka felsteg har Folkbildningsrådet känt till sedan innan och hur har de hanterats?

Folkbildningsrådet har sen tidigare känt till flera av fallen som lyfts i rapporten. När vi uppmärksammats på problem i studieförbundets verksamhet har vi ställt frågor om hur dessa hanteras. Vissa fall har tagits upp i vår granskning, i enlighet med gällande riktlinjer. Studieförbundet har givit tillfredställande svar om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits för att undvika liknande felsteg igen. Vår bedömning är att Ibn Rush jämfört med de flesta andra studieförbund numera har striktare rutiner för kontroll av vilka som medverkar och att Ibn Rushd har ett gott kvalitetsarbete för internkontroll och uppföljning av den egna verksamheten.

Hur har Folkbildningsrådet agerat tidigare kring de felsteg som lyfts i rapporten?

Folkbildningsrådet har rutiner för hur vi ska agera om vi får indikationer om felaktig bidragsanvändning. När vi fått dessa indikationer har vi agerat i enlighet med rutinerna och haft en dialog med Ibn Rushd. Vi har då bedömt att de svar vi fått av studieförbundet har varit tillfredsställande. De åtgärder som studieförbundet har vidtagit för att undvika upprepade misstag har vi ansett vara tillräckliga. De fall som kommit till vår kännedom är dessutom arrangemang som inte har rapporterats för statsbidrag.

Känner vi till liknande händelser i andra studieförbund?

Ja, det har förekommit att andra studieförbund har avbrutit samarbeten eller brustit i sin bakgrundskontroll av medverkande i verksamheten.

Är inte Ibn Rushd egentligen ett trossamfund?

Nej, Folkbildningsrådets bedömning utifrån rapporten är att den verksamhet som sker inom Ibn Rushd är folkbildning.

Får statsbidraget användas för folkbildning om religion och i arabiska?

Ja. Teman som tro och livsåskådning såväl som språk är vanliga inom folkbildningen i Sverige. I studiecirkelverksamhet ligger fokus på det gemensamma lärandet, tillsammans utforskar deltagarna nya kunskaper i en mängd olika ämnen. Vad som däremot inte räknas som folkbildningsverksamhet är utövande av religion, till exempel regelrätt gudstjänst, bön och predikan. Ibland kan gränsdragningsfall uppstå, och där måste studieförbunden själva ställa sig frågan vad syftet med verksamheten är och hur den bidrar till att uppfylla statens syften med folkbildningen.

Vad gäller för Ibn Rushds köp av Granhedsgården?

Att ett studieförbund äger lokaler för att bedriva sin verksamhet är vanligt förekommande. Flera olika studieförbund har lokaler i såväl städer som på landsbygden, över hela Sverige. Lokalerna kan användas både till den egna verksamheten och av externa aktörer för kurser, konferenser med mera.

Ibn Rushd informerade Folkbildningsrådet om investeringen i Granhedsgården och deras avsikt att etablera ett utbildningscenter för rörelsen med kurser, konferenser och seminarier. 2017 granskade Folkbildningsrådet investeringen och finansieringen. Folkbildningsrådet fann då inte anledning att ifrågasätta köpet av Granhedsgården utifrån gällande villkor.

Folkbildningsrådet kan lämna ut allmänna handlingar som har inkommit till eller upprättats av oss. Läs mer på sidan om Folkbildningsrådet och offentlighetsprincipen.