Ny vägledning ska hjälpa folkbildningen upptäcka risker i verksamheten

En yngre och en äldre man står och diskuterar iklädda hörselskydd och skyddskläder.

Systematik och jämförbarhet – det är nyckelorden i det nya sättet att arbeta med riskanalys inom folkbildningen. Folkbildningsrådet har tagit fram en gemensam vägledning för studieförbund och folkhögskolor med målet att göra det enklare att identifiera och åtgärda risker.

Folkbildningsrådet Folkhögskola Studieförbund
Senast uppdaterad:

Vad händer om en folkhögskola plötsligt utsätts för en IT-attack? På många studieförbund och folkhögskolor finns redan väl inarbetade metoder för riskanalys. Samtidigt finns ett behov av att öka riskmedvetenheten inom folkbildningen. Folkbildningsrådet har därför tagit fram ett vägledningsmaterial för att göra det enklare för studieförbunden och folkhögskolorna att upptäcka sårbarheter inom verksamheterna. Metoden har utvecklats tillsammans med externa konsulter och representanter från folkbildningen.

— Förhoppningen är att alla delar av folkbildningen ska präglas av förståelse för risker och sårbarheter i verksamheten. Genom att göra det kan man bli bättre på att agera i förväg och utveckla verksamheten på ett smartare sätt, säger Johanna Winbladh utredare på Folkbildningsrådet.

Att studieförbunden och folkhögskolorna driver olika verksamheter med olika förutsättningar gör att det blir en utmaning att bestämma en metod som fungerar för alla. För folkhögskolornas del blir detta ett sätt att öka kompetensen kring hur risker kan upptäckas och hanteras. För studieförbunden innebär införandet av den nya statsbidragsmodellen större krav på riskarbete. I studieförbundens treåriga verksamhetsåtagande ska man presentera verksamheten, risker och sårbarheter verksamheten och åtgärder.

— Vi hoppas att metoden kan användas regelbundet som ett sätt att få syn på sårbarheter, inte bara när det sker stora organisationsförändringar. Att göra en riskanalys handlar om att vara förberedd på det oväntade och att ha en strategi för att hantera det, säger Johanna Winbladh.

Metoden består av fyra faser: kartläggning, scenarioframtagande, identifiering av risker och sårbarheter och framtagande av åtgärdsförslag. Genom att arbeta med de olika faserna kan studieförbunden och folkhögskolorna enklare systematisera arbetet med att upptäcka sårbarheter och ta fram åtgärdsförslag.