Studieförbunden viktiga för möjligheten till kultur
I en ny rapport konstaterar Myndigheten för kulturanalys att infrastrukturen för Sveriges kulturliv är sårbar i mindre kommuner och på landsbygden. Civilsamhället och särskilt folkbildningen är därför viktiga för att alla invånare ska ha möjlighet att delta i kulturaktiviteter.
Såväl kulturutbud som utbildningsplatser och arbetstillfällen på kulturområdet är koncentrerade till städer. Det slår Myndigheten för kulturanalys fast i sin senaste lägesrapport. Utanför storstäderna är det ofta bara ett fåtal organisationer som garanterar tillgången till kultur. En viktig aktör för ett hållbart kulturutbud är därför studieförbunden, där kultur är den fortsatt största verksamhetsinriktningen för studiecirklar och arrangemang. Rapporten lyfter som exempel att den lokala infrastrukturen i mindre kommuner och på landsbygden ofta bara består av ett folkbibliotek och ett studieförbund.
Jenny Johannisson är utredare på Myndigheten för kulturanalys och har arbetat med rapporten. I Dagens Nyheter frågar hon sig vad som händer med studieförbunden när den statliga finansieringen minskar. Det är något som regeringen bör utreda, menar hon.
– Jag håller med om att studieförbundens roll för kulturen måste belysas när bidragen nu minskar, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet. Studieförbunden gör det möjligt för människor att skapa och ta del av kultur över hela landet. De är tillsammans med folkhögskolorna en del i kulturens ekosystem och ger möjligheter också för den semiprofessionella och professionella kulturen.
I Folkbildningsrådets egen rapport, Folkbildning i landsbygder, skriver bland andra forskarna Pelle Åberg och Johan von Essen om en inbäddad folkbildning som har en viktig funktion för nätverksbyggande och lokalt engagemang. Med egna arrangemang och verksamhet tillsammans med medlems- och samverkansorganisationer är studieförbunden Sveriges största kulturarrangör.
Foto: Gabby Baldrocco