TopImage

Om folkhögskolan

Senast uppdaterad: 2018-06-26

Folkhögskolan fyller olika syften för olika människor. För den som inte har funnit sig tillrätta i den vanliga skolan kan den vara en väg till fortsatta studier. För den som nyss har kommit till Sverige kan den innebära en första kontakt med ett nytt samhälle. Och för den som vill bli konstnär kan den vara första steget mot att uppfylla en dröm.

Folkhögskolan i siffror

  • Det finns 155 olika folkhögskolor.
  • Cirka 30 700 deltagare i långa kurser per termin.
  • Cirka 75 470 deltagare på korta kurser per år.
  • Folkhögskolorna tog emot 1 889 345 000 kronor i statsbidrag år 2017.

Folkhögskolan riktar sig till personer över 18 år. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolan bra på att fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer.

Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och utjämna utbildningsklyftor i samhället. En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade svenskkunskaper eller en funktionsnedsättning. De senaste åren har det funnits studiemotiverande kurser och etableringskurser för nyanlända på flera av landets folkhögskolor.  

Lärande i grupp

Folkhögskolan kännetecknas av att lärandet sker gemensamt i grupp. Ett mål är att alla deltagarna ska vara aktiva i gruppen, eftersom lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Gemenskapen stärks också av att många bor på den folkhögskola de studerar på.

I Sverige finns 155 folkhögskolor. Av dem drivs 112 av idéburna organisationer, och resten av landsting och regioner.

Folkhögskolorna har ingen central styrning, vilket innebär att varje skola själv bestämmer över sina kurser. En fördel med det är att folkhögskolan snabbt kan möta behov som uppstår i det lokala samhället, till exempel genom att skapa möten mellan etablerade och nyanlända svenskar. 

Drivande i demokratiutvecklingen

Folkhögskolorna har drivit demokratin i Sverige framåt i 150 år. De första folkhögskolorna startade redan 1868, när stora delar av befolkningen stängdes ute från det traditionella utbildningsväsendet. I början av 1900-talet startades allt fler folkhögskolor i takt med de växande folkrörelserna. Ända sedan dess har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet.