Tuff ekonomisk situation för många folkhögskolor

Publicerad: 2021-04-26

Coronapandemin har haft mycket stor påverkan på folkhögskolorna och deras ekonomi, det visar en ny studie från Folkbildningsrådet. Särskilt tufft har det varit för skolor som tappat stora intäkter från bland annat internatverksamhet och korta kurser. Samtidigt är folkhögskolan viktig för att möta pandemins effekter.

Under 2020 hade hela 75 procent av folkhögskolorna minskade intäkter jämfört med 2019, på sammantaget 392 miljoner kronor. Det visar en ny studie från Folkbildningsrådet, Folkbildningen mitt i pandemin: Folkhögskolornas ekonomi. Och den ekonomiskt pressade situationen fortsätter under våren 2021.

De ekonomiska konsekvenserna ser olika ut från folkhögskola till folkhögskola. Ett tjugotal folkhögskolor är särskilt hårt drabbade. Hur mycket en skola drabbats beror framför allt på vilken typ av verksamhet som skolan bedriver, och det rör sig framför allt om folkhögskolor med mycket kortkursverksamhet och som har sidointäkter från konferens, logi, restaurang och uthyrning. Dessa sidointäkter har så gott som helt försvunnit på grund av pandemin och de restriktioner som införts. Intäktsbortfall kan även bero på återbetalning av bidrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten på grund av inställda kurser, och permittering av personal.

– Coronaåret har drabbat många folkhögskolor hårt, särskilt skolor som haft stora delar av sina intäkter från till exempel korta kurser, internat, och konferensverksamhet, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Man gör ett stort jobb med att anpassa sin verksamhet, men marginalerna är små och ingen verksamhet klarar av att gå på sparlåga hur länge som helst.

Studien visar att folkhögskolorna har gjort mycket stora ansträngningar för att klara ekonomin. Utfallet är bättre än förväntat tack vare kostnadsminskningar och de statliga pandemistöd som sänkta arbetsgivaravgifter och stöd till korttidspermittering. Vissa verksamheter har man tvingats pausa och kompetensutveckling, fastighetsunderhåll och investeringar har i många fall skjutits på framtiden. Det är åtgärder som varit nödvändiga för att rädda ekonomin, men som riskerar att ge kännbara konsekvenser en lång tid framöver.

Folkhögskolorna har det senaste året svarat väl upp mot samhällets högt ställda förväntningar. Under våren 2020 riggade skolorna snabbt för 2000 platser på nya yrkesutbildningar. För en vecka sedan fick folkhögskolorna ett tillskott på 170 miljoner under 2021 från regeringen som bland annat ska gå till nya utbildningsplatser hösten 2021. Det är en mycket välkommen satsning, men Folkbildningsrådet anser att behovet av ett permanent ökat grundbidrag för verksamheten kvarstår för att kunna skapa en hållbar verksamhet på lång sikt.

– Folkhögskolan kommer fortsätta spela en avgörande roll när samhället ska återhämta sig efter coronapandemin, säger Maria Graner. Folkhögskolan är mycket framgångsrik när det gäller att nå personer som står långt ifrån utbildning och arbetsmarknad, en utsatt grupp inte minst vid kriser. Men det här är resurskrävande verksamhet som drabbas hårt av den tuffa ekonomiska situationen som många skolor står inför.

Mer information om rapporten

Folkbildningen mitt i pandemin: Folkhögskolornas ekonomi är en delrapport i samlingsprojektet Folkbildningen mitt i pandemin. Hela projektet återrapporteras i en samlad rapport hösten 2021. Samlingsprojektet startade i april 2020 och består av totalt åtta delstudier som på olika sätt belyser studieförbundens och folkhögskolornas förutsättningar och arbete i relation till spridningen av coronaviruset i samhället.